Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VEGETERA veg1ete4ra (vejetèra Dalin (1855)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. vegetere, t. vegetieren, fr. végéter; av lat. vegetare, uppliva, till vegere, vara livlig; rotbesläktat med VAKA, v.1; jfr äv. eng. vegetate. — Jfr VEGETABIL, VEGETABILIER, VEGETABILISK, VEGETATION, VEGETATIV, VIGILERA, VIGÖR]
1) om växt: tillgodogöra sig näring o. därigm växa (till); äv. utvidgat, om annan organism; förr äv. om kristalliserande substans; förr äv. dels refl., dels tr., särsk. i pass. närmande sig l. övergående i dep. Alt thet som på Jorden wäxer, hafwer thet .. vndfådt, at thet kan sigh vegetera, kan wäxa, böija och läncka alla sina lemmar. Sylvius Mornay 172 (1674). Än solveras particlarna .. än vegeteras particlarna. Swedenborg RebNat. 1: 305 (1720). Efter några dagars förlop, började små spitzige Crystaller, likasom vegetera. VetAH 1741, s. 61. Detta gräs .. vegeterade genast kraftigt vid vårens början. QLm. 3: 61 (1833). (Sannolikt) äro de observationer falska, som yrka, att .. de mest olikartade bildningar (av cancer o. tuberkulos) utvecklas och vegetera bredvid hvarandra. Hygiea 1839, s. 183. Så snart .. (stammarna) börjat vegetera något, företages ympningen. HbTrädg. 1: 60 (1872). Att de (flodvandrande havsfiskarna) leka i sötvatten och vegetera i hafvet. Ekman NorrlJakt 353 (1910). Många rumsväxter vegeterar under gynnsamma förhållanden oavbrutet. Ekbrant VVRumsväxt. 39 (1955).
2) (i sht i fackspr.) om person l. kropp: (på grund av olycka l. sjukdom l. ålder o. d.) föra en (om växt påminnande) tillvaro utan (synliga) viljeyttringar l. tankeprocesser l. kontroll över kroppsfunktioner; särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (särsk. om tillstånd l. tillvaro l. liv). Efter olyckan förde hon en vegeterande tillvaro. En af dessa olyckliga sjukdomar, hvilka tillåta kroppen vegetera, medan själen liksom redan lemnat den. Carlén Rosen 560 (1842). Efter födelsen förer barnet ett så godt som uteslutande vegeterande lif. LärovKomBet. 188485, III. 8: 402. I regel tar det veckor och upprepade undersökningar innan en neurolog kan säkert säga att patienten är dömd att vegetera. DN 25/2 2013, Kultur s. 8.
3) [eg. bildl. anv. av 1 l. 2] (självvalt) föra en passiv l. viljelös l. mer l. mindre apatisk tillvaro; äv. mer l. mindre liktydigt med: lata sig l. slöa (se d. o. II 2) l. leva lättjefullt; äv.: stillsamt framleva (ngnstans). Altén Fästm. 17 (1796). När du far till Lund så hälsa mina bekanta der att jag lefver och vegeterar. Tegnér Brev 1: 64 (1803). (Ministrarna) låtsade om ingenting, belåtne att fortfarande få vegetera på taburetterna. Crusenstolpe Ställn. 13: 8 (1848). Man slukade nöjena nu efter sommarens vegeterande. Siwertz JoDr. 376 (1928). Att vara föräldraledig utgör inget vegeterande tillstånd utan innebär .. en hög grad av personlig utveckling, som i sinom tid också kommer arbetsgivaren till del. DN 12/9 2007, Allm. s. 6.
Särsk. förb. (till 3; numera bl. tillf.): VEGETERA BORT1010 4. passivt l. viljelöst tillbringa (liv l. tidsperiod). I medlet af maj lämnade .. kyrkoherden den ort, där han .. vegeterat bort .. de bästa åren i sitt lif. Fahlcrantz Kyrkoh. 105 (1907). (Berberfolket) är ett folk som vegeterat bort några hundra år, men nu, utvilat och piggt, är färdigt att assimilera den europeiska kulturen. Cederschiöld Maghreb 159 (1918).
VEGETERA FRAM1010 4. passivt l. viljelöst framleva (liv l. tidsperiod), anträffat bl. i uttr. vegetera fram sitt liv. Vi skola nu låta vår Grefve vegetera fram sitt lif några veckor. Knorring Ståndsp. 1: 41 (1838).

 

Spalt V 667 band 37, 2017

Webbansvarig