Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VAST, interj.
Etymologi
[liksom ä. d. vast av eng. vast, avast, sannol. av (o. elliptiskt för) nl. hou’vast, houd vast, håll fast (se HÅLLA, v.1, resp. FAST, adj.1]
(†) ss. (av sjöfolk använd) uppmaning l. befallning, liktydigt med: stopp!, håll (upp)!, vänta!; särsk. i uttr. vast lite(t)!, vänta lite!. Hala förstångsskot om babord – hala rund akterrårna för hal … så, vast det! Carlén Jungfr. 2: 290 (1848). Stopp, vast litet, ruska där borta på flarn, / För siken vill lista sig ut ur vårt garn! Topelius Läsn. 8: 37 (1896). Cannelin (1921).

 

Spalt V 498 band 37, 2014

Webbansvarig