| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VASE va3se2, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (KlädkamRSthm 1661, s. 102, osv.) ((†) -er KlädkamRSthm 1561 I, s. 14 b, KlädkamRSthm 1666, s. 18)
1) (hopbunden) samling av strån l. ris l. kvistar o. d., bunt, knippe, kärve. (Fint tyg användes) att binde waserne som han gjorde imott K. M: inkom(m)else ifrån Vpsala. KlädkamRSthm 1561 I, s. 14 b. (Han) leet .. hämpta en sammanbunden Wasa aff Pijlar, och befalte them .. samma kärfwe sönderbryta. Forsius Fosz 561 (1621). En vase mogit korn. Rosenfeldt Vitt. 239 (c. 1690). Des (dvs. ljungens) upryckning kunna ske, derigenom, at man fattar et helt knippe .. och sedan med kraft drager til sig wasen. SamlRönLandtbr. 4: 243 (1783). Förleden Lördag förlorades en Guld-Urnyckel, som är att öpna, och innesluter en Wase af hår. GT 1788, nr 121, s. 4. Till det grofva skyttets framskaffande nyttjades .. vaser för dess fortskaffande öfver djupa och sanka ställen. KrigVAT 1847, s. 87. — jfr AG-, HALM-, MAR-, RIS-, STORM-VASE. — särsk.
a) herald. om (stiliserad) avbildning av sädeskärve. At H. Kongl. M:tt rechnadhe sigh ware för:ne hustru Malin Hansedotter skyldh, effter hennes moder förde wasen. HH XIII. 1: 42 (1562). Så hafwe wij nådigst efterlathett, att the till .. merckie (på tunnor) måge bruke een waase. PrivSvStäd. 4: 381 (1605). Thet af tvänne vasar bestående ordenstecknet har ock Konung Carl then XI:e i sin ungdom burit. 2RARP 18: 364 (1751). (Karl IX:s kröningsvagn) war öfwerströdd med Swenska wasar och Holsteinska näszelblad. Fryxell Ber. 5: 38 (1831). Eftersom han hade en vase i sin vapensköld kallades hans dynasti för Vasa. AB 3/3 2012, s. 14.
b) fisk. om risknippen l. grenar o. d. som är nedsänkta i vatten för att locka fisk, fiskvase. Verelius 284 (1681). Vid .. så kallade stäk och vasar, som äro upbygde af färskt granris, stiger Mörten til lek. VetAH 1761, s. 187. Det enklaste .. sättet att göra en vase var att helt enkelt fälla ett träd .. och låta det ligga med toppändan i vattnet. Fatab. 1918, s. 96. — jfr GRIND-, MÖRT-, PÅL-, RIS-, STOR-VASE.
2) (numera bl. i Finl.) underslag (se UNDER-SLAG, sbst.1 3) l. bjälke. G1R 28: 29 (1558). Ligg-Bij, äro starka Vasar, som med sina ändar ligga uti Berget inhuggne uti så kallade Bijlock. Rinman 1: 207 (1788). Då ugnen skall fyllas med ved, inläggas först fyra rader med vasar af omkring 6 tums diameter. JernkA 1824, s. 315. I (sten)kistorna (på älvbottnen) fästes ”vasar” (inbördes hopfästade trästockar). Fornv. 1963, s. 31. — jfr BRO-, GOLV-, STÄMPLINGS-VASE.
B (†): (1) VASA-GÄRDE. (vasa- 1751–1775. vase- 1776) (†) jfr gärde 1. Linné Sk. 58 (1751). Wasa-gärde .. består helt och hållit af enqwistar och enbuskar. Gadd Landtsk. 2: 4 (1775). PhysSH 25 (1776).
C (†): (2) VASE-DRAGNING. (†) jfr draga, v. I 1 a. Hwilken som icke håller then dag och dygn honom bör, böte för wattubärning 4 daler, för .. wasedragning, Dikesgräfning och linebråkning, penningar 1 daler. Bergv. 1: 44 (1621). PrivBergsbr. 1649, 3: B 4 a. —
-GÄRDE, se B. —
(2) -STOCK. (†) jfr stock, sbst.1 2. Johansson Noraskog 3: 32 (1613). Att hvarje 2 rotar i gamla grufvan skola framdraga hvar sin vasestock. Johansson Noraskog 3: 55 (1653).
Spalt V 478 band 37, 2014