Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VARTA, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[av ovisst ursprung]
(äv. w-) (†) om anslutnings- o. vridpunkt hos vev (se d. o. b). Hwefarmens längd bör noga afmätas emellan bägge dess centra som är nåhlens och wartans. König Mec. 60 (1752). Rinman (1789).

 

Spalt V 465 band 37, 2014

Webbansvarig