| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VARPA var3pa2, v.4 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (numera bl. tillf., SvGeogrÅb. 1949, s. 31, osv.).
sjöt. förflytta (fartyg) (till önskad plats l. i visst läge l. av grund) gm att (på fartyget) hala l. vinscha in utombords fastgjord varplina, förhala (se FÖRHALA, v.1 III a); äv. dels: förflytta (fartyg) medelst ngn l. ngt som drar på land, dels: förflytta (flotte) med hjälp av varpbåt l. spelflotte, dels allmännare: bogsera; äv. med refl. obj., särsk. med predikativ betecknande resulterande placering l. tillstånd o. d. Verelius 152 (1681). Omsider lade de danske .. sig med 6 st. skjepp .. på redden, och om natten varpade (de) sig så nära under våra uprättade 3:ne batterier, som de kunde. Dahlberg Lefn. 85 (c. 1755). Riks-Amiralen varpade sig om morgonen lös och gick med fulla segel in åt Dynen. Hallenberg Hist. 4: 945 (1794). En .. lång tross är fastgjord i djunkens för, och med tillhjälp av denna tross varpas farkosten av ett sextiotal män, som springa i en lång rad utmed stranden. Hedin Pol 1: 358 (1911). När ångbåt finnes i vattendraget, bogseras timmergrimmorna över sjön; annars varpas de med handkraft från en flotte. Bucht NorrlSkogsl. 2: 43 (1913). Skutan var nära att stranda, men räddades i sista stunden medels varpning. Hornborg Segelsjöf. 393 (1923). — jfr AV-, IN-, LAND-VARPA.
VARPA FRAM10 4. medelst varpning förflytta (fartyg l. flotte o. d.) framåt; äv. (o. i sht) med refl. obj.: gm varpning förflytta sig framåt. Lots kom om bord och vi började varpa oss fram med linor. Linné Bref I. 6: 33 (1763). Den besparing, som ernås genom att varpa fram virkesmassan i stället för att på vanligt sätt bogsera den, är högst betydlig. SvSkog. 853 (1928). —
VARPA IN10 4. invarpa (fartyg o. d.); äv. dels: hala in (tross l. not o. d.), dels med refl. obj.: gm varpning förflytta sig inåt (mot land o. d.). Där strandade fartyget på grund af Ebben, då han lät warpa sig in til fasta landet. Lagerbring 1Hist. 1: 423 (1769). (Sedan draggen med lina kastats) kan spelet sättas i gång, linan varpas in och samtidigt förflyttas spelflotten. HbSkogstekn. 393 (1922). jfr invarpa. —
VARPA UPP10 4. medelst varpning förflytta (fartyg o. d.) mot vind- l. strömriktning l. fram till en viss angiven (betydelsefull) slutpunkt o. d.; äv. med refl. obj.: gm varpning förflytta sig upp (emot l. till ngt). HH 3: 5 (1748). (Denna tross) nyttjas att varpa upp Champanen igenom de svårare strömdragen, hvilka finnas längre upp på floden. Gosselman Col. 1: 171 (1828). Då han förande skeppet ”Vänskapen” med trälast från Finland, på väg till Lübeck, varpade sig upp för Trawe. Lindhé FlyddTid. 15 (1917). —
VARPA UT10 4. medelst varpning förflytta (fartyg o. d.) från förtöjningsplats l. ur mer l. mindre slutet l. avgränsat område (t. ex. sluss l. hamn) l. till öppet vatten o. d.; äv. dels med refl. obj.: gm varpning förflytta sig ut (från l. ur ngt), dels utan obj. HSH 6: 116 (1658). Fiendens fartyg måste warpa sig ut igenom trängslorna. Nordberg C12 2: 577 (1740). (Besättningen lyckades) varpa ut skeppet och komma till segels. Hornborg Segelsjöf. 393 (1923). Den 7 april varpat ut på redden, ankrat och senare på dagen gått till segels. Hägg TreTungFl. 297 (1941).
-BÅT. (förr) för varpning av (i sht ringboms)flotte använd båt; jfr -flotte. Fortskaffningsmedlen för ringbommarne hafva varit och äro flerahanda. Först torde hafva begagnats mindre varpbåtar med handspel. TT 1885, s. 36. Varpbåten, en stabil och oöm plåtbåt med förhållandevis liten motorstyrka, är utrustad med ett spel som rymmer inemot tusen meter stålwire. TurÅ 1959, s. 124. —
-FLOTTE. (förr) jfr -båt. TT 1885, s. 37. Han hade arbetat som en slaf vid varpflotten, som drog de ringformade timmerflottorna öfver sjöarna till älfhufvudet. Hemberg ObanStig. 43 (1896). —
-GODS. (förr) jfr gods 4. (Man bör) hålla småfartygen med varpankare och varpgods till hands. Roswall Skeppsm. 1: 90 (1803). —
-LINA. varp (se varp, sbst.3 1); ngn gg äv.: trålvajer; jfr -tross, -tåg. Skeppet gick främst och hade sin warp-lina, at i fall wädret lugnade af, det då kunde draga sig af til Spånwiken tilbaka. Nordberg C12 2: 568 (1740). En man vid vinschen ansvarar (vid trålens upphalning) för att dragningen blir jämnt fördelad på de båda varplinorna. SkrGbgJub. 19: 204 (1923). —
-SPEL, sbst.2 (sbst.1 se varpa, sbst.4 ssgr). (förr) spel (se spel, sbst.3 1 b) använt vid varpning; ngn gg äv. om liknande spel med annan funktion. Tiden 4/11 1848, s. 4. Hela fordonet med riddare och svan .. sättes i rörelse (på teaterscenen) genom ett varpspel i kulissen. Lundin NSthm 263 (1888). Å samtliga (de större sjöarna) .. torde numera flottningen ske medelst ångbåtar med varpspel. Ymer 1909, s. 313. —
-TROSS. (varp- 1807 osv. varpe- 1579–1682. varpo- 1538–1559) jfr tross, sbst.1, o. -lina. VarRerV 49 (1538). En Warpetråsz, ther medh man drager stora Skep effter the små. Linc. Sss 3 b (1640). Dessa män arbeta som galärslavar .. Vecka efter vecka gå de böjda och streta under varptrossen. Hedin Pol 1: 359 (1911). —
-TÅG. (varp- 1776 osv. varpa- 1568. varpe- 1594) jfr tåg, sbst.3, o. -lina. AntT XVI. 1: 131 (1568). Officeraren .. förde utan dröjsmål ut et warptåg, hwar med han lade Skeppet så, at ena sidan wändes emot Ön och lät strax losza några Canoner. Fréville Söderh. 2: 89 (1776).
B (†): VARPA-ANKARE, -TÅG, se A.
C (†): VARPE-TROSS, -TÅG, se A.
Spalt V 453 band 37, 2014