Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VARA (numera bl. i ssgr va3r-), v.4 -ade (Apg. 10: 7 (NT 1526), VexiöBl. 1810, nr 50, s. 4) (ipf. -de Spegel 1712). vbalsbst. -ING (†, PrivSvStäd. 3: 425 (1582), Skogekär Bergbo Wen. 87 (c. 1650, 1680; uppl. 1993)).
Ordformer
(förr äv. u-, w-, -aa-, -ah-)
Etymologi
[fsv. vara; motsv. fd. waræ (d., nor. vare), isl. vara (nyisl., nor. dial. vara), fsax. warōn (mlt. waren), mnl., nl. waren, fht. bewarōn (mht. war(e)n, t. wahren), feng. warian (eng. ware); till den stam som äv. föreligger i VAR, adj. — Jfr BEVARA, v.1, EGARERA, FÖRVARA, VAR, sbst.1, VARAKTIG, adj.3, VARSEL]
1) († utom i ssgr) skydda l. bevara (ngn l. ngt) (för ngt); se till l. vaka över l. ta hand om (ngn l. ngt); äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep., dels för l. på l. över, dels om (jfr VARA, v.1 9 j ε β′, o. VARA OM 2); särsk. refl.: ta sig till vara l. akta sig l. ta sig i akt (för ngt). Han loffuede wa(re) paa stadzins besta. SthmSkotteb. 3: 191 (1521). Wara tigh och blijff stilla, fruchta tigh intet. Jes. 7: 4 (Bib. 1541). Vpå thett att hon teste betere them achte och ware skall vdj theris siuchdom. 2SthmTb. 4: 19 (1569). Så skall Ståthollerenn medh All flijt wara der öfuer, att Staden må (osv.). LReg. 165 (1620). När som Solen är vthi Iungfrun, tå skal .. (man) sigh wara för ond Drick och Maat. Bondepract. D 2 a (1662). Mongen siäl warder försummad, när presten moste wara om sin lekamliga näring. Swedberg SabbRo 1378 (1687, 1712). Att den Kulla-Sill jag har att sälja, är fullkomligen saltad, och således warad för all skada och förskämning. VexiöBl. 1810, nr 50, s. 4.
2) (†) göra (ngn) uppmärksam, varna (ngn); särsk. dels med bestämning inledd av prep. vid o. med styrt led betecknande det varpå man görs uppmärksam l. för vilket man varnas, dels ss. vbalsbst. –ing. Holler them thetta fore, och warer them wiid theris schadha, szaa att (osv.). G1R 11: 373 (1537). Man warar the rika widh theras förderff och ewigha skadha .. at the gerna skola hielpa the fattiga. LPetri 2Post. 136 a (1555). En förwijtelse och waring emoot onödiga trätor. Grubb 846 (1665). Ps. 1695, 204: 8. jfr ÅT-VARA.
Ssgr (till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan möjl. äv. hänföras till var, adj.): VAR-BALJA. (var- 1685 osv. vare- 1563) (förr) om skyddande fodral till (värj- l. svärds)balja. ArkliR 1563, avd. 4. At samtelige Ryttarne sig gode Warbaljor förskaffa, at därigenom så mycket bättre kunna conservera deras Wärjor. LMil. 2: 181 (1688). Balja med varbalja av svärtat läder. Livrustk. 1946–48, s. 134. —
-BYGEL, förr äv. -BÖGEL. om under avtryckaren på handeldvapen beläget (halvcirkelformat) skydd mot oavsiktlig avfyring; jfr bygel 1. Warböglen på Carbin borta. GenMRulla 5/10 1711. Försiktigt tar polisens tekniker hand om de återfunna stulna vapnen, lyfter dem i varbygel och remlås för att inte förstöra eventuella fingeravtryck. SDS 25/3 1982, s. 31. —
-DAMM. (†) skyddsdamm. NoraskogArk. 4: 387 (1771). Arbetet .. (vid Brattforsen) påbörjades i januari 1896, då vardam m. m. uppfördes. Lindberg o. Johansson Karlskoga 144 (1897). —
-HAKE. (förr) på handeldvapen; jfr hake, sbst.2 1 m, o. säkerhets-hake a. Björkegren 2567 (1786). Låset (på geväret) är ett ordinärt flintlås med studel och numera förlorad varhake. Livrustk. 1940–42, s. 18. —
-KÅPA. (†) sadelkåpa; jfr kåpa 2 f. LMil. 4: 1565 (1717). Warkåpor af mängtat Läder, så djupa, at de wäl betäcka söljorne i Stegläder och Jordar. PH 6: 4085 (1756). —
-VÄGG. (†) skyddsvägg. VDAkt. 1722, nr 200. 1 Warwägg upprättas på Norra sidan, så att gödselhögen ej anträffar wäggen. VDAkt. 1847, nr 663.

 

Spalt V 372 band 37, 2014

Webbansvarig