| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VALVEL val4vel, r. l. m.; best. -eln (Hammarsten Matsmältn. 98 (1875) osv.) ((†) -elen VetAH 1772, s. 257); pl. valvler (De Rogier Euler 3: 104 (1787) osv.) ((†) valvlar Sundén (1892)).
1) anat. klaff (se KLAFF, sbst.1 3 b). Ådrorna (i människokroppen) hafva sina vissa slut-luckor eller valvler. De Rogier Euler 3: 104 (1787). Hvar och en af öppningarna till hjertat är försedd med 3 valvler, ställda så att de för utgående blod spärra återgången in, och för den ingående hindra återvändandet samma väg ut. Berzelius Kemi 6: 97 (1830). Omedelbart sedan tunntarmen öfvergått i groftarmen, bildar denna senare tätt invid valveln en utvidgning, blindtarmen. Hammarsten Matsmältn. 98 (1875). — jfr ANDHÅLS-, PORT-, SPIRAL-VALVEL.
2) (numera mindre br.) om var o. en av de delar som uppstår, då en skida (se SKIDA, sbst.2 4) l. sprickkapsel öppnar sig vid mognad; förr äv. om plåt (se PLÅT, sbst.1 5) (i sht hos cystoidéer). VetAH 1772, s. 257 (om plåt). Dels öppna sig ståndarknappens rum genom uppspringande valvler. Areschoug LbBot. 269 (1863). Weimarck SkånFl. XXII (1963). — jfr SKID-VALVEL.
-INSUFFICIENS. (†) klaffinsufficiens. Hos dem, der hypertrofi af hjertat .. förekom såsom följd af valvelinsufficiens eller stenos, kunde denna förminskning oftast ännu hastigare .. iakttagas. ASScF 6: 4 (1861). Sjövall Sjukd. 194 (1924).
Spalt V 197 band 37, 2014