Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VALLA val3a2, v.2 -ade; äv. (numera mindre br.) VALLAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. w-; -a 1642 osv. -as 1757 osv.)
Etymologi
[avledn. av VALL, sbst.1]
om (gräs)frö l. planta o. d.: börja växa på o. utbreda sig över (mark l. fält o. d.), omvandla till vall; äv. (o. utom i den särsk. förb. VALLA IGEN numera bl., tillf.) refl., dels om mark l. fält l. äng o. d.: bli gräsbevuxen, bli till vall, dels om gräs l. foderväxt: bli marktäckande, växa sig tät; förr äv. ss. dep. 2SvKulturb. 1–2: 26 (1642). Krypwen .. wäxer i Flygsand och .. hjälper att walla sandfält och ändra dem till gräsmarker. Rothof 260 (1762). (En) äng bör i 2 eller 3 år ej betas om wår och hösttiden, på det den må få tid att wäl walla sig. Wåhlin LbLandth. 15 (1804). Sedan hwetet wallat sig och med sina blad betäcker åkern, afhuggas de öfwersta. Lundequist Landtbr. 243 (1840). Tagas .. skördarne i rätt tid, så vallas gräsen bättre och blifva varaktigare. LAHT 1884, s. 228. — jfr IGEN-, SJÄLV-, TILL-VALLA o. O-VALLAD samt SJÄLV-VALLNING. — särsk. med avs. på sjö l. kärr l. sankmark o. d.: (i samband med uppgrundning l. torrläggning o. d.) omvandla till vall; äv. (o. i sht) refl. IErici Colerus 1: 140 (c. 1645). At ganska diupa insiöar hafwa wallat sig, och blifwit efter handen til äng. UHiärne 2Anl. 53 (1702). Wippstarren .. treffas på sumpiga ställen, hwilka den hjelper till att walla genom sin buskagtiga växt. Fischerström 4: 284 (c. 1795). Enl. Klingius var övre ytan av de på utmarken liggande mossarna ännu på 1760-talet mer eller mindre vallad att bära gräs. Smeds Malaxb. 170 (1935). — jfr IGEN-, TILL-VALLA.
Särsk. förb.: VALLA IGEN10 04. bli till vall; äv.: omvandlas till land l. fast mark; äv. med (refl.) obj.; i sht förr äv. ss. dep. Träsk och Sjöar vallas .. ibland igen, ifrån en eller flere stränder, til Kärr och Morasser. VetAH 1776, s. 101. Kyrkan med flere byar äro belägne på en af wattn kringskuren trakt, som dock i sednare tider mycket wallat igen. Hülphers Norrl. 4: 237 (1779). Svedjebruket .. utöfvades vanligen så, att blott några få åkergrödor togos, hvarefter marken fick valla igen. LB 1: 131 (1899). (Man) lät .. henne (dvs. jorden) ligga och valla igen sig med själfsådda växter. LBl. 1904, nr 5, s. 1. SAOL (1986; ss. dep.). jfr igenvalla.

 

Spalt V 162 band 37, 2014

Webbansvarig