Publicerad 2010   Lämna synpunkter
TÖRNIG, adj.2
Ordformer
(-ig 1528. -og 1528. -ugh 1526)
Etymologi
[jfr t. zornig; av mlt. tornich, till torn, vrede, ilska; till den rot som äv. föreligger i TÄRA]
(†) ondsint, argsint. En biscop bör ostraffelighen wara .. icke hoghmodugh, icke törnugh, icke wijngirug, icke hatsk. Tit. 1: 7 (NT 1526). Hundana som äro the aldra törnogesta diur ära .. millare medh then fatigha .. än thenna rika mannen. OPetri 1Post. 115 b (1528).

 

Spalt T 3739 band 36, 2010

Webbansvarig