Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TURNA (numera bl. ss. ssgsförled TURN- tur3n~), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[liksom nor. turne, nl. turnen av t. turnen, gymnastisera; ordet har upptagits av den tyske pedagogen F. L. Jahn år 1811 i anslutning till fht. turnen, styra, leda, vända, av lat. tornare (se TORNERA)]
utöva turngymnastik; äv. allmännare: utföra (mer l. mindre systematiska) gymnastiska (l. akrobatiska) rörelser, gymnastisera. TIdr. 1882, s. 85. Vill man bedrifva turning på lärdt sätt så måste man låta anställa betraktelser öfver kroppen och dess rörelser. PedT 1891, s. 284. En rask fyr, som red, turnade, sam som en hjälte. Hasselblatt Mann Trist. 157 (1918).
Anm. Ordet turna förekommer numera bl. ss. ssgsförled. I ä. tid användes det företrädesvis om utländska (i sht tyska) förh.
Ssgr: TURN-FÖRENING. [jfr t. turnverein] (förr) om förening (se d. o. 7 c) som bedrev (o. verkade för) turngymnastik. Topelius Vint. I. 1: 322 (1860, 1880). Turnföreningar bildades öfver hela Tyskland, som genom sin starka nationella prägel påminte om våra dagars skytteföreningar. 2NF 30: 453 (1920).
-GYMNASTIK. om visst slags (i sht i Tyskl. utövad) gymnastik byggd på ett av F. L. Jahn utarbetat system; jfr -övning. I regel hävdade sig linggymnastiken med sin rationella men något ”tråkiga” prägel bäst i den obligatoriska skolundervisningen, medan turngymnastiken med sina vildare men ”roligare” inslag appellerade mera till de frivilliga föreningarna. SvD 7 ⁄ 6 1979, s. 10.
-VÄSEN(DE). [jfr t. turnwesen] (†) sammanfattande, om allt som har med organisation o. utövande av turngymnastik att göra. LärovKomBet. 188485, III. 1: 16. 3NF (1933).
-ÖVNING. (†) särsk. i pl.: turngymnastik. Turn-öfningar (tysk gymnastik) äro nu införda i hela badiska armén och i alla garnisons-städer. KrigVAT 1846, s. 85. LärovKomBet. 188485, III. 1: 612.
Avledn. (†): TURNARE, m. ⁄ ⁄ ig. [jfr t. turner] utövare av turngymnastik; äv. allmännare: (i akrobatiska konster väl förfaren o. skicklig) gymnast. SvTyHlex. (1851). (Akrobaterna) som husera i räck på ett sätt, som bör göra de flesta turnare gröna av avund. GbgP 2 ⁄ 6 1948, s. 6.

 

Spalt T 3233 band 35, 2009

Webbansvarig