| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUMULT tumul4t l. tɯ-, n. (3SthmTb. 2: 321 (1599) osv.) ((†) r. l. m. G1R 27: 286 (1557), 1Saml. 1–6: 485 (1771)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (RP 8: 191 (1640) osv.) ((†) -er RP 7: 420 (1639), Larsson Hemmab. 304 (1916)).
i grupp av människor l. i folkmassa: buller l. larm, vanl. i förening med hastiga l. häftiga rörelser l. gester; bullrig l. larmande l. högljudd oreda l. villervalla; rabalder; kalabalik; bråk (se BRÅK, sbst.1 6); äv. dels om uppståndelse l. uppträde l. oro (i sht orsakad av indignation l. vrede l. förskräckelse o. d.), dels om (bullrande) slagsmål; förr äv. dels om strid, dels om upplopp l. uppror; särsk. i uttr. göra tumult; jfr TUMMEL, sbst.2 (Om soldaternas ersättning är försenad) schole the icke med någen tumulth eller muterij göre sich uprorige. G1R 27: 286 (1557). Vthi samma tumult som warade öffuer 8. timar, bleffuo 1702 Poler förraskade och ynkelighen mördade. Petreius Beskr. 2: 185 (1614). I Churlandh ähr fuller en tumult begyntt, ehvadh ändha han och tager. AOxenstierna 2: 258 (1616). Inkom wacktmestaren emoot .. Carolum Reenbergh, Johannem Huss, som hafwa gådt medh dragna werior giort tumult och ropat den 12 Febr. om aftonen. UUKonsP 6: 181 (1663). (Kungl. Maj:t befaller) at ingen skulle understå sig .. at öfwerfalla .. Stads-Wackten, när de .. blifwa skickade til at hämma tumulter och slagsmål. DA 1771, nr 51, s. 2 (1690). Vid landstigningen mötte samma, om ej värre tumult än i Konstantinopel. Adelsköld Dagsv. 4: 169 (1901). (Studenternas) protest mot politiskt förtryck och låg levnadsstandard utlöste ett våldsamt tumult i det centrala Prag. DN(A) 3 ⁄ 5 1964, s. 10. Jag ville .. ingå i det allmänna tumult som alltid brukar uppstå när stora familjer återförenas. Naumann Vågorna 79 (1998). — jfr FOLK-, GATU-, REVOLUTIONS-, SLAKT-, STRIDS-, STUDENT-TUMULT m. fl. — särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., dels om oordnade l. förvirrade förhållanden l. omständigheter, dels om häftig sinnesrörelse l. känslomässig oreda l. kaos; förr äv. om tvist l. dispyt l. polemik (se d. o. 2). När thet werldzliga tumultet vti Menniskionnes hierta warder stillat, så kom(m)er Gudh oc klappar. Muræus Arndt 1: 309 (1647). Dhet nya tumult, som hr. Verelius hafwer igen begynt medh Scheffero. 3SAH 43: 236 (1678). Ibland, när hans själ befann sig i tumult, kunde han stanna en lång stund vid korsvägen ofvanför Djurgårdsbron, villrådig hvilken väg han skulle välja. Strindberg TjqvS 3: 2 (1887). Det var ingen sinekur att efterträda museets grundare Georg Karlin i det tumult, som då rådde. Kulturen 1994, s. 207. jfr RIKS-TUMULT.
Spalt T 3123 band 35, 2009