Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TRÖTTSAM tröt3sam2, adj. -sammare. adv. -T.
Ordformer
(tretto- 1603. trot- 1664. trott- 17471755. trotte- 16401665. tråt- 1681. tröt- 1681 (: trötsamheet)1777. trött- 1604 osv. trötte- 15551690 (: Tröttesamheet). trötto- 16561719)
Etymologi
[jfr fsv. othröttosamber; avledn. av TRÖTT l. TRÖTTA (jfr -SAM (se sp. S 424))]
1) motsv. TRÖTT 1, om sak: som framkallar trötthet (se d. o. 1), tröttande (jfr TRÖTTA 1 c); som tar på krafterna, mödosam, ansträngande, besvärlig. Siwkdom är een ganska hård och tröttesam plågha draghas medh. LPetri 2Post. 7 b (1555). Itt långligit och tröttesampt krijgh. Tempeus Messenius 32 (1612). Alla lefwa af sitt arbete; om detta arbete också icke sker med armarne, så är det likwäl icke mindre tröttsamt för det. Berlin Lsb. 186 (1852). Åsa gåsapiga hade haft en tröttsam dag, så att det var inte underligt, att sömnen smög sig över henne. Lagerlöf Holg. 2: 351 (1907). Det var tröttsamt att möta den kliniska verkligheten. Jersild BabH 138 (1978). — jfr O-TRÖTTSAM.
2) motsv. TRÖTT 2, om person l. sak: som framkallar leda l. olust, som tråkar ut, ledsam (se d. o. 2), enahanda. (Sv.) Tröttsam .. (lat.) Tædium creans. Swedberg Ordab. (1725). Jag tors icke bedia en enda menniska mera här om, at jag ej må blifwa trottsam. Linné Bref I. 2: 106 (1747). Det är rart .. at folk af en hög härkomst, upfödde bland werldenes buller och hofwets tröttsamma syszlolöshet kunna (osv.). Riccoboni Catesby 8 (1761). Batater, ett slags söt potatis, temligen tröttsamma i längden. Kongo 1: 131 (1887). Han ägde den vanliga men tröttsamma egenskapen att vilja hävda sig genom att vara obehaglig. Hedberg DockDans. 15 (1955).
Avledn.: TRÖTTSAMHET, r. l. f.
1) (†) till 1: trötthet (se d. o. 1); äv.: möda, ansträngning, besvär. Så ville E. K. M:t sig .. försäkra, att .. min tröttesamhet heller förtreet eller någon annan difficultet (aldrig) skall migh discouragere heller afhålla att föra sakerne uth, så gott jagh kan. AOxenstierna 4: 474 (1629). (Det sades) at hon war vthaff thet ouphörlige resandet, mångahanda tröttsamheter .. Sorgh och ängslan blefwen wahnmächtig. Sylvius Curtius 322 (1682). Weste (1807).
2) till 2: ledsnad l. leda, särsk. (o. numera bl., mera tillf.) i uttr. (in)till tröttsamhet, (in)till leda (jfr trötthet 2); äv. (o. numera i sht, i sht i pl.) konkretare, om ngt (särsk. yttrande l. agerande o. d.) som framkallar leda l. trötthet (se d. o. 2). (Jordbrukets) Möda .. (lantmannen) så mycket swårare förfaller, när han får fahra kring Landet, på Arbete eller annat, hwar igenom han sedan sitt egit Arbete medh Tröttesamheet och Wederwillia förrättar. Rålamb 13: 104 (1690). Desza intil tröttsamhet omständliga beskrifningar. EP 1794, nr 67, s. 1. Genom tröttsamheten och enformigheten vid upprepandet af dessa ständigt återkommande adjunktioner. BtRiksdP 1894, 6Hufvudtit. s. 50. Ett manus som åker jo-jo mellan sublim komik och tröttsamheter. Sydsv. 28 ⁄ 1 2007, s. B8.

 

Spalt T 3040 band 35, 2009

Webbansvarig