| Publicerad 2008 | Lämna synpunkter |
TROP trå4p, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid anträffas äv. den lat. formen tropus. SvMag. 1766, 1: 480.
1) språkv. o. litt.-vet. retorisk figur (se d. o. 9) som återger l. uttrycker en betydelsemässig vändning av ett ords l. språkligt uttrycks egentliga innebörd l. användning; äv. allmännare (i sht i pl.): bild (se BILD, sbst.1 6); jfr LIKNELSE 12 a, METAFOR. Kellgren (SVS) 4: 27 (1779). Man lär ej (i skolorna) at uttrycka sina egna tankar med redighet och behag; men man lär at veta namnen på alla Schemata och Troper i Vossii Rhetorica. Kellgren (SVS) 4: 237 (1781). Troper tjena, än till att ersätta bristen af egenteliga uttryck, än att försinnliga ideerna och derigenom göra dem lifligare, eller mera lättfattliga. Moberg Gr. 63 (1815). De troper, som grunda sig på ett likhetsförhållande: liknelse, metaforer, symboler, allegorier, personifikationer. Larsson PoesLog. 90 (1899). (Den litterära texten består) av tecken, figurer, troper som måste tolkas. Expressen 21 ⁄ 12 1993, s. 4.
2) filos. hos skeptiker (se d. o. 2) i antikens Grekland: ståndpunkt som är avhängig av l. tar hänsyn till (yttre) omständigheter (o. därmed förnekar möjligheten av objektiv o. allmängiltig kunskap). De gamle Sceptikerne hade vissa Troper eller Punkter, hvarpå de grundade sin obenägenhet, at fälla några afgörande omdömen. LittT 1795, s. 130. Skeptiska troper kallas de olika grunder, som af senantikens skeptiker anfördes för deras bestridande af allmängiltig kunskaps möjlighet. 2NF (1919). I ett antal troper sammanfattade man (inom grekisk skepticism) skeptiska argument för att vår uppfattning är relativ. NE (1995).
3) (i fackspr.) (melismatiskt, formelartat) tillägg (av text) till gregoriansk sång; vanl. med inslag av liturgisk l. evangelisk prosatext. Wegelius Musikl. 2: 1 (1889). När man .. i den ursprungliga liturgiska texten inlade troper, d. v. s. fria interpolationer af bibelvers .. hade man dialogen färdig. 2NF 19: 132 (1913). På 800-talet skrifvas s. k. troper, sångdialoger för festgudstjänster. Nilsson FolklFest. 247 (1915). Troperna, som ursprungligen sjöngos av en eller ett par solister och hade prosatext, blevo ofantligt omtyckta. Jeanson o. Rabe 1: 33 (1927). Det berättas, att Tuotilo .. kommit på idén att lägga text under melismernas toner, en stavelse under varje ton. Dessa texter fingo namnet troper. Hellerström Liturg. 224 (1932).
Spalt T 2647 band 35, 2008