Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRIKTRAK l. TRICTRAC trik3trak2, n.
Ordformer
(äv. skrivet med bindestreck mellan leden; tricktrack 1889 osv. trictrac 1755 osv. triktrak 1852 osv.)
Etymologi
[liksom eng. tric-trac av fr. trictrac, ljudhärmande bildning (med tanke på ljudet då tärningarna l. brickorna slår mot brädet) (jfr TICKTACK, sbst.2)]
(numera bl. om ä. l. utländska förh.) om (visst l. vissa slags) brädspel; äv. inskränktare, om bräde (se d. o. 3 b α) avsett l. använt för sådant spel; jfr TICKTACK, sbst.2 1. Möller 1: 192 (1755). Trictrac är benämningen så väl å brädspelet, som sjelfva brädet. HbiblSällsk. 2: 21 (1839). I Sverige spelas triktrak sålunda. Spelarnes antal är två och brickornas femton af hvardera färgen, hvilka sättas som vid vanligt brädspel. Norman GossLek. 179 (1878). Fransmän och italienare smutta på absintglasen, spela trictrac och domino. Hemberg NJagtsk. 34 (1897). — jfr PROTOKOLLS-, SKRIV-TRIKTRAK.

 

Spalt T 2493 band 35, 2007

Webbansvarig