Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRICK trik4, sbst.3, n. (ReglFotb. 1903, s. 27, osv.) ((†) r. Nodermann Profår. 10 (1902), Wellander BetydLagb. 19 (1916)); best. -et; pl. = (Nilsson PrimRel. 150 (1911) osv.) l. -s (äv. att hänföra till sg. tricks (se nedan), NordIdrL 1901, s. 281, osv.); l. TRICKS triks4, n.; best. -et; pl. = (se ovan).
Ordformer
(trick (-c) 1902 osv. tricks, sg. 1905 osv. tricks, pl. (-cs) 1901 osv. trix, sg. 1965 osv. trix, pl. 1947 osv.)
Etymologi
[jfr d., t. trick; av. eng trick (pl. tricks), list, knep, konstgrepp, av ffr. trique, nordlig form av ffr. triche (fr. triche), bedrägeri, vbalsbst. till ffr. trikier, nordlig form av ffr. trichier (fr. tricher), bedra, sannol. till ett vulgärlat. triccare, geminerad form av lat. tricare, skapa besvär för, plåga, till tricae, pl., trassel, krångel, förtretligheter o. d., av ovisst ursprung; sg.-formen tricks utgår från den eng. pl.-formen (jfr KEPS, RÄL m. fl.). — Jfr TRICHERI, TRICK, sbst.2, TRICKSA, TRICKSTER]
1) (fyndig l. förslagen) handling l. metod l. utväg avsedd att dels ge egen fördel l. vinning, dels slå med häpnad l. överraska (gm att lura l. vilseleda l. överlista ngn), knep, list, äv.: fint; jfr KONSTGREPP 2. Finalmatchen .. blef öfver förväntan intressant och många och roande points inträffade dervid. Ja, man kan nästan säga, att många ”trics” voro rent af mästerliga. NordIdrL 1901, s. 312. Jag har i orienten sett många underliga trollkonster och tricks, men det .. (ormtjusaren) visade mig i Luxor hör till det sällsammaste och oförklarligaste jag upplevat. Sparre HetKust. 47 (1934). Tänk om grevens resa var ett trick för att hindra mig att i tid se tavlan? Wasastjerna Duveen Konnäss. 225 (1936). Mullornas kapitalism, med alla tänkbara tarvliga trick för att sko prästerskapet, känner alla till. SDS 21 ⁄ 5 1995, s. A9. — jfr REGI-, REKLAM-TRICK m. fl.
2) (genomtänkt l. på erfarenhet grundat) förfarande l. tillvägagångssätt avsett att dels bemästra svårighet l. förenkla uppnåendet av visst mål, dels imponera l. väcka beundran; konstgrepp (se d. o. 1), konststycke (se d. o. 2). Strix 1917, nr 14, s. 3. När de engelska flygarna visade sina tricks över staden väckte det ingen nämnvärd entusiasm. SDS 1919, nr 261 B, s. 3. Det var .. ytterst svårt att gå vackert i krinolin .. När man satte sig, fick man inlära ett visst trick att samla ihop stålfjädrarna till ett knippe, för att få det hela att inte skjuta i höjden. Paulsson SvStad 1–2: 397 (1950). — jfr JOJO-, REP-TRICK. — särsk. [möjl. elliptiskt för TRICK-ÅKNING] sport. gren inom vattenskidsporten där åkaren under begränsad tid utför olika konster (ss. vändningar l. glidningar) vilka poängbedöms efter svårighetsgrad. SvD 18 ⁄ 8 1974, s. 18. Södertäljes stora hopp då EM i vattenskidor avgörs i helgen .. kör sitt träningsprogram i trick. DN 19 ⁄ 7 1985, s. 25.
Ssgr: A: (1) TRICK-BILD. (numera bl. tillf.) bild åstadkommen gm l. utgörande trick; jfr -foto. DN(A) 2 ⁄ 11 1933, s. 14. Det (var) mycket vanligt att kommunisterna i sina propagandablad presenterade trickbilder bl. a. från ett ”lyckat” massmöte i Kiev. GbgP 1954, nr 226, s. 2.
(1) -FILM. (trick- 1924 osv. tricks- 1941) film i vilken används trick (ss. förändring av hastighet, ateljémontage, skenperspektiv o. d.) för att åstadkomma en illusion av ett visst (ofta orealistiskt l. övernaturligt) skeende. Medelst s. k. trickfilmer kunna de mest otroliga scener och situationer framställas. 2NF 36: 1025 (1924).
(1) -FILMA, -ning. [till -film] framställa trickfilm; jfr -fotografera. Med teckningar och trickfilmning som hjälp kan läraren förklara de flesta komplicerade företeelser inom fysiken. Skolvärld. 1965, nr 27, Met. s. 5.
(2) -FLYGNING. särsk.: konstflygning. SDS 1919, nr 261 B, s. 3.
(1) -FOTO. jfr foto o. -bild. Skolvärld. 1965, s. 445.
(1) -FOTOGRAFERA, -ing. jfr fotografera o. -filma. Kamraterna som paddlade därframme (såg) omåttligt komiska ut: trickfotograferade slapstickfigurer ivrigt paddlande sig fram över havet utan båt. TurÅ 1947, s. 321.
(2) -ÅKNING. om åkning kombinerad med trick (ss. hopp l. vändningar o. d.); särsk i fråga om vattenskidåkning. Nu ska flickorna öva slalom och trickåkning mest varje dag för att .. komma i VM-form. SvD(A) 23 ⁄ 7 1959, s. 16. Varianter (av snowboard-bräda) för trickåkning i backar liknande korta rodelbanor. GbgP 14 ⁄ 12 1993, s. 23.
B (†): TRICKS-FILM, se A.
Avledn.: TRICKIG, adj. till 2: som är svår att genomskåda l. komma underfund med, besvärlig, komplicerad. Den normale datoranvändaren .. (är) inte ens intresserad av .. maskinspråket, än mindre av det ännu primitivare och trickiga mikrospråket. Hallberg Datorer 49 (1979).
TRICKSIG, adj. till 2: som är svår att bemästra l. få bukt med; ngn gg äv. till 1: som utföres med l. beror av l. omfattar trick. Man kan anföra honom som exempel på, huru en medelmåtta med tricksig stil kan dupera genomsnittspubliken. Swing 1923, nr 21, s. 6. De som känner det minsta till skärgården vet hur trixiga vattnen är åt det här hållet. SvD(B) 1950, nr 208, s. 6.

 

Spalt T 2483 band 35, 2007

Webbansvarig