Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRANA tra3na2, f. l. r.; best. -an; pl. -or (-ur) (Brahe Oec. 21 (c. 1580) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. trane, Brahe Oec. 24 (c. 1580; uppl. 1971), Linné PVetA 4 (1739)); förr äv. TRANE, m. l. r.; pl. -ar (Brahe Oec. 24 (c. 1695; uppl. 1971), Broman Glys. 3: 294 (c. 1730)); -er (se ovan).
Ordformer
(trana (th-, -aa-, -nn-) 1538 osv. trane c. 1580, 1749. träna 1762. -o 1604 (: tranon, sg. best.). -u c. 1572 (: tranun, sg. best.))
Etymologi
[fsv. trana; motsv. d. trane, fvn. trana; motsv. med initialt kr- fsax. krano, mlt. krāne, krōn, mnl. crane, fht. cranuh (t. kranich), feng. cran (eng. crane); sannol. av ljudhärmande ursprung; formen träna till sv. dial. tränu (oblik form). — Jfr KRAN]
1) om (individ av) den till familjen Gruidae hörande fågeln Grus grus Lin. (vars ankomst betrakta(t)s som vårtecken); förr äv. ss. matvara l. maträtt; äv. oeg., om annan fågelart i ssgrna RALL-, SOL-TRANA. Jag hörde tranornas rop i skyn. De första tranorna är redan på plats vid Hornborgasjön. Han har ben som en trana. VarRerV 54 (1538). Trana eller Häger 1/2 öre (stycket). OrdnLilleTull 1622, s. B 1 b. Tranan .. som hvilar mäst på en fot, lefver af ormar, grodor och fisk, hitkommer vårtiden, träffas vid kärr och sumpiga ängar, kan sällan skjutas, om icke för skylt eller skjuthäst. Fischerström Mäl. 162 (1785). Brukspatron Dahlson på Ferna bruk egde en lefvande Trana, som man efterräknat varit omkring 50 år der på stället. TJäg. 1833, s. 569. I Dalsland och Värmland .. förekommer .. (en) transed, som har motsvarigheter i Småland, nämligen att tranan ger godsaker och gåvor till barnen. Rig 1943, s. 71. Hos Jonas Jönsson åt tranorna i fjol upp drygt sju ton potatis, eller en fjärdedel av hela skörden. DN(A) 16 ⁄ 7 1964, s. 2. — jfr JUNGFRU-, PÅFÅGEL(S)-, SKRIK-TRANA. — särsk. i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Ondt är binda tranon j kassa. SvOrds. B 8 b (1604). När Meeshatten wil wärpa så stoort som Traanan, så remnar han baak. Grubb 322 (1665). En Trana plägar knapt, en lijten Sperling föda: / Om stoort skal blifwa stoort, så fodras myckin möda. Achrelius Dan. C 4 a (c. 1690). Stoor i Hoppet, som tranan i roopet. Celsius Ordspr. 1: 530 (1708). Tranan lofvar för vildgåsen, så flyga de båda bort. Granlund Ordspr. (c. 1880).
2) astron. namn på stjärnbild på södra stjärnhimlen; numera bl. i sg. best. o. skrivet med versal. I Söder reknar man .. Femton Stierne-Kroppar / .. I samma Himla-Hörn sägz thesze Stiernor skjna / .. Kors, Dufwa, Jndian, Påfogel, Fluga, Trana. Spegel GW 163 (1685). Tranan, Grus, sydlig stjärnbild som inte kan ses från Sverige. NE (1995).
3) i pl., bildl., om ett slags takstol; utom i ssgn TRAN-BEN numera föga br. Möller (1790). Heinrich (1814).
Ssgr (i allm. till 1): A: TRAN-AFTON. (tran- 1930 osv. trane- 1931) (förr) den 24 mars, dagen före trandagen. MinnGPrästh. 6: 221 (1930). I Småland hette det: Släck ljuset på traneafton kväll och tänd det ej förr än Mickelsmässafton. Rosenius SvFågl. 4: 6 (1931).
-BEN. (tran- 1859 osv. trano- 1611)
1) till 1: ben på trana; äv. oeg. l. bildl., om annat ben (jfr 2). Höga, smala tranben. Storcken .. är Thranan lijk .. medh höghe och rödhe Tranoben, och krokott halss som en thrana. Forsius Phys. 279 (1611). (H. C. Andersen) reser sig ur fläcken på långa tranben. Dansar ut på nya eventyr, med fantasins kontroll över den klumpiga kroppen. Expressen 2 ⁄ 4 2005, s. 6.
2) [i bildl. anv. av 1] byggn. till 3: högben (se d. o. 2 b). Takstolar. .. Hanbjelken och tranbenet eller högbenet .. infälles med lax till 1/3 af sin tjocklek uti sparrarne. Rothstein Byggn. 475 (1859).
-BO. jfr bo, sbst.1 8. Karlfeldt FridVis. 98 (1898).
-BREV. (tran- 1916 osv. trane- 1978) (i sht förr) om brev (l. hopvikt pappersark) med teckning(ar) (o. skämtvers(er)) som barn l. ungdomar i vissa trakter kastar in till grannar o. d. på tranafton. I min hemsocken, Ekshärad i Älvdalen, liksom i Karlstad under min skoltid (1879–88) brukade man kläda ut sig till tranor och efterhärma deras gälla lock- eller varningsrop, då man kastade ut tranbreven. FoF 1916, s. 54. För ca 40 år sedan gjorde barnen tranebrev av en fyrkantig pappersbit och vek ihop den som ett kuvert. På ett bokmärke stod adressen till tranan, och av brevet framgick, vad de önskade sig på trandan. Magnusson SprKalmar 110 (1978).
-BÄR, se d. o.
-DAG. särsk.: i vissa trakter benämning på Marie Bebådelsedag, den 25 mars (vid vilken tid tranorna anses komma). 2SvUppslB 31: 857 (1955). Den speciella trandagen. Ölandsbl. 26 ⁄ 3 1998, s. 3.
-DANS. (tran- 1906 osv. trane- 1847 osv.) jfr dans 6; särsk. i bildl. anv., i förb. med ordet sparv, se sparv 1 e α. Wetterbergh Penning. 163 (1847). Trandansen (är) inte endast en parbildningsceremoni. Man ser ofta hela flockar ägna sig åt den, och sannolikt har beteendet också social betydelse. DjurVärld 9: 252 (1961).
-FJÄDER. (tran- 1830 osv. trana- 1548. trane- 15631902. tranu- 1619) (numera bl. tillf.) fjäder från trana; i sht om sådan fjäder förr använd ss. prydnad i huvudbonad. HH 2: 17 (1548). Öffversten .. rychtte ther medh sina hvita tranefiedrar uthur sin majorka och spände sin sabel ifrån sin sida. HH 20: 299 (c. 1640). WoH (1904).
-FLOCK. (tran- 1899 osv. trane- 19271959) jfr flock, sbst.1 2. Andersson Sudr. 58 (1899). När tranflocken avbryter sträckflykten och går in för landning, sker detta med utfällda ben och djärva kast hit och dit, allt ackompanjerat av skallande trumpetstötar. DjurVärld 9: 253 (1961).
-HALS. (tran- 1699 osv. trane- 16401737)
1) särsk. i mer l. mindre bildl. anv., om lång o. smal hals (som liknar halsen på en trana). Scherping Cober 2: 201 (1737). Det knackade på dörren och stuerten stack in sitt rynkiga ansikte som vaggade på den magra tranhalsen. Mörne DestJemen 49 (1937).
2) (†) = trane-näv. Storkznäf, tranehalsz, duffuefoot. Linc. Kk 3 a (1640). Klint (1906).
-MARK. mark där det är gott om tranor l. där tranor samlas o. d. Rosenius SvFågl. 4: 7 (1931). Tranmarkerna vid Hornborgasjön, dit redan ett hundratal tranor anlänt och fler väntas till kommande veckoskifte. DN(A) 14 ⁄ 4 1964, s. 11.
-PAR. jfr par, sbst.1 1 a β. Det gamla tranparet håller troget ihop .. under höstflyttningen. Kolthoff DjurL 603 (1901).
-PLOG. (tran- 1939 osv. trane- 19241959) jfr plog 2 b β. Mörne VandrVäg. 16 (1924). Det verkliga vårtecknet: tranplogarna i skyn. AP 1953, nr 73, s. 7.
-ROP. (tran- 1940 osv. trane- 19371959) jfr rop 3. LångtBorta 153 (1937). Det finns gott om plats åt tranropen i tystnaden över stormyren. TurÅ 1962, s. 310.
-SLÄKTE(T). (tran- 1882 osv. trane- 17871894) om släktet Grus Lin. Cook 3Resa 505 (1787).
-SPRINGNING. (i sht förr) om sed i vissa trakter att på tranafton springa barfota. FoF 1916, s. 58. På vårfruafton .. fick barnen ge sej ut barfota i snömodden, och inte bara på skoj, eller utifall man ville, utan mödrarna såg minsann till att ungarna fullgjorde den där transpringningen ordentligt. ÖgCorr. 14 ⁄ 3 1970, Bil. s. 1.
-STRÄCK. (tran- 1943 osv. trane- 19221959) jfr sträck, sbst.4 Ekelund Improv. 60 (1922).
-UNGE. (tran- 1784 osv. trana- 1640) tranas unge. Linc. Nnnn 2 b (1640).
-ÄRT. (tran- c. 1550 osv. trane- 16381740) (numera mindre br.) benämning på vissa arter av familjen Fabaceae Lin., i sht av släktet Vicia Lin.; i pl. äv. om fröna. 2LinkBiblH 4: 77 (c. 1550; om gökärt). Spanmålen plägar .. ofta vara blandad med hvarjehanda främmande väsende: såsom Tran-ärter, svingel (m. m.). VetAH 1753, s. 227. At afskilja tran och musärter ifrån ärter, som skola nytjas til utsäde, det kan .. ske med denne sädes-harpa. Gadd Landtsk. 3: 184 (1777). (Är färgen på rågmjöl) gråaktig, så är det af tranärter. SvKock. 198 (1837). Kråkvickerns .. fröen, hvilka vanligen kallas Tranärter .. utgöra en omtyckt spis för höns. Nyman VäxtNatH 2: 143 (1868). Bolin Åkerogräs. 144 (1926).
Ssg (förr): tranärts-harpa. jfr harpa, sbst.2 a. MeddNordM 1898, s. 167.
B (†): TRANA-BRÖST, se D. —
-FJÄDER, -UNGE, se A.
C (utom i ssgn -dans numera mindre br.): TRANE-AFTON, -BREV, -DANS, -FJÄDER, -FLOCK, -HALS, se A. —
-NÄV. växt av släktet Geranium Lin., näva; särsk. dels: G. sanguineum Lin., blodnäva, dels: G. robertianum Lin., stinknäva (jfr stork-näv 2 a, tran-hals 2); äv. om växt av släktet Erodium L’Hér. i ssgn desmans-trannäv. (Lat.) Geranium sangvinarium .. (sv.) Rödh Tranenäff, Stoo Blodhörtt. Franckenius Spec. C 2 b (1638). ApotT 1698, s. 37 (om G. robertianum). Lönnberg Artedi 48 (cit. fr. 1729). jfr sommar-tranenäv o. berg-trannäv.
-PLOG, -ROP, -SLÄKTE(T), -STRÄCK, -ÄRT, se A.
D (†): TRANO-BEN, se A. —
-BRÖST. (trana- 1557. trano- 15551556) särsk. ss. maträtt; jfr bröst 2 d β. KryddRSthm 155556, s. 141. Onsdag Middagh tiill kiockitt tiill trana brysth och duffuor Renst win. VinkällRSthm 1557.
E (†): TRANU-FJÄDER, se A.

 

Spalt T 2283 band 35, 2007

Webbansvarig