Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TITT tit4, sbst.1, r. l. m. (Carlén Ensl. 3: 315 (1846) osv.) ((†) n. Knorring Skizz. I. 2: 171 (1841), Tavaststjerna Inföd. 82 (1887)); best. -en (ss. n. -et); pl. -ar.
Etymologi
[jfr nor. titt; till TITTA, v.]
hastig l. flyktig blick, ögonkast; kort besök; förr äv. om vy l. utsikt; särsk. (med (stark) bibet. av undersökning) i uttr. ta (sig) (förr äv. göra) en titt (på ngn l. ngt), se TAGA, v. I 7 a ν, II 4 e; förr särsk. i uttr. på en titt, på ett kort besök, göra en titt, göra ett kort besök, titta in. Tack för titten. Vid första titten verkade det inte så svårt. Han tog ej allenast ”sex styfver tittet” .. utan en dukat för frågan och två för svaret. Knorring Skizz. I. 2: 171 (1841). Jag ville råda en nutidens genisträfvare att göra en titt till Weimar. Tavaststjerna Bröl. 35 (1893). Vi ha många intressanta tittar ned i backiga gränder. Steffen BrittStröft. 316 (1895). Vandra öfver till Solvik på en titt och tag med en hälsning därifrån. Forsslund Storg. 114 (1900). Mamsell Hedda hade gjort en liten titt ut i köket. Humble Hemm. 210 (1903). Tolv skilling titten. Dahllöf Skumr. 144 (1917). Efter en titt i årsredovisningarna .. syns det att omsättningen ökar. GbgP 17 ⁄ 4 1994, s. 14. — jfr SMYG-, SNABB-, TJUV-TITT.

 

Spalt T 1634 band 34, 2005

Webbansvarig