Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TILLBEHÖRING, r. l. f., äv. n.; pl. -ar l. -er l. (ss. n.) = (se för övr. BEHÖRING). (förr äv. skrivet ss. två ord)
Etymologi
[fsv. tilbehöring; liksom fd., ä. d. tilbehøring(e) bildat efter mlt. tōbehȫringe, tillbehör, tillhörigheter, avledn. av tōbehȫren (se TILLBEHÖRA); jfr äv. mnl. toebehoringe, ä. t. zubehörung; av TILL o. BEHÖRING (jfr TILLBEHÖRNING)]
(†) tillbehör; äv. övergående i bet.: utrustning, förnödenheter; i sht i pl. l. koll.; jfr BEHÖRING, TILLBEHÖRELSE, TILLBEHÖRNING, TILLHÖRIGHET 3 b, TILLHÖRING 2. G1R 4: 345 (1527). Hans huss och wåning i Stocholmm, mett all tess hussråd och andre tilbehöringer, som är stall, pörte och trägårdh. G1R 11: 256 (1537). (Att) så monge schip .. motte uthrustes, både medh fetalie, takell .. och all annen tilbehöring (som behövs). SvFlH 1: 115 (1563). Hambrer, Städh och andre tilbehöringer som till Tree Hammersmidier .. will behöffues. HB 1: 270 (1579). Rikzens Artillerij .. medh alle dess tillbehöringar. RF 1634, § 19. jfr (om förh. på 1500-talet): (Alla) som efterfölgde Konungen i fält, borde vara väl rustade, med .. (vapen) samt alla nödtorfter och tilbehöringer. 1VittAH 1: 239 (1755). Moberg Rid 147 (1941). — jfr ARKLI-, KRIGS-, SKEPPS-, STRIDS-TILLBEHÖRING. — särsk. övergående i bet.: besiktning (se d. o. 1 b (α)). RA I. 1: 680 (1560). Wij Eriich th(e)n fiortonde m(ed) Gudz nåde Swerigis Gøtis Wend(is) sampt fler(e) tesz tilbehøringers .. (et)c Konung. 2SthmTb. 3: 269 (1564). (Det är) best at beholla hela Pomern .. medh sina tilbehöringar. AOxenstierna Bref 4: 347 (1647).

 

Spalt T 1193 band 34, 2004

Webbansvarig