Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TERRIBEL tæri4bel, adj.; n. o. adv. -T.
Etymologi
[av fr. terrible, av lat. terribilis, till terrere, skrämma (se TERROR)]
(numera bl. arkaiserande) som inger l. är ägnad att inge förskräckelse l. fruktan, förskräcklig, förfärlig, fruktansvärd; äv. med mer l. mindre försvagad bet., ofta ss. uttr. för talarens känslor (inför ngt) l. ss. förstärkningsord: avskyvärd, otrevlig; oerhörd, ofantlig; ss. adv. i rent förstärkande bet.: mycket, oerhört, ofantligt. Ryssen är nu så terribel som han någonsin hafver varit. RP 16: 5 (1654). Ett terribelt hotelsebref. 2RARP 2: 462 (1723). Efter middagen blef här en terribel samling af ungdom, hvaribland flera vackra flickor. Tersmeden Mem. 1: 75 (c. 1790). Elljest har här varit varmt, kallt, åska m. m., likaså terribelt som troligen på något annat ställe. Adlersparre BrHustru 102 (1811). BevillningsUtskottet grubblar terribelt att finna ressurs till de tre millioner, som behöfvas. BrinkmArch. 2: 333 (1812). Kungen lutade sig in mot hostan, och sade: ”Det var en terribel hosta. Vi regretterar.” Erkelius SåsomEld 24 (1989).

 

Spalt T 893 band 34, 2004

Webbansvarig