Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TERMOMETER tær1mome4ter l. -mω-, r. l. m. (Block MotalaStr. 1 (1708) osv.) ((†) n. Linné Ungd. 2: 331 (1734)); best. -metern (VetAH 1749, s. 164, osv.) ((†) -metren Block MotalaStr. 1 (1708), Ödmann MPark 105 (1800)); pl. -metrar (VetAH 1749, s. 164, osv.) ((†) -metrer Block MotalaStr. 9 (1708), Porthan BrCalonius 540 (1799))
Ordformer
(förr äv. skrivet th-. -meter 1718 osv. -metre 17941799 (: thermomêtre-graders))
Etymologi
[liksom t. o. eng. thermometer sannol. av fr. thermomètre; ssg av TERMO- o. -METER]
1) instrument l. apparat för mätning av temperatur, temperaturmätare (vanl. med mätning baserad på värmeutvidgning av flytande ämne o. försedd med graderad skala l. baserad på resistans (hos metall l. halvledare) l. (numera ofta) elektronisk o. avläsningsbar gm digital teckenruta); äv. oeg. (jfr slutet o. 2), om naturföreteelse med likartad funktion; förr äv. ngn gg om hygrometer. Termometern visar 20 grader i skuggan. Block MotalaStr. 1 (1708). Linné Ungd. 2: 331 (1734; om hygrometer). En Thermometer med alla 4 skalorne Celcii Reaum. Farenh. och de Lile. CAEhrensvärd Brev 2: 24 (1795). Thermometrar kunna förfärdigas med så väl fasta som flytande och luftformiga ämnen till medel för temperaturens bestämmande. Almström KemTekn. 1: 71 (1844). Vi hade ingen annan termometer än — vattenspannen, och i den var ofta rätt tjock is. GHT 1897, nr 282 B, s. 2. (Santorio Santorio) skall också ha varit den förste, som föreslog att använda termometern till mätning av kroppstemperaturen. Wirgin Häls. 1: 25 (1931). Termometrarna var först stora öppna apparater men blev under 1600-talets senare hälft slutna värmemätare, ehuru ännu stora och utan gradering. NordMed. 1966, s. 44. — jfr BAD-, FEBER-, KVICKSILVER-, MAXIMI-, METALL-, MOTSTÅNDS-, RUMS-, SPRIT-, STEK-, VÄTSKE-TERMOMETER m. fl. — särsk. oeg. (jfr huvudmom. o. 2) l. metonymiskt, med tanke på kvicksilver- l. spritpelares l. annan avläsningsfunktions ställning l. rörelse i l. på termometer. Termometern stiger l. sjunker, faller. Slå ner termometern. (I) januarij war en så owanlig kiöld at den 7:de d:o steg Thermometren til 29 grad. Trolle-Bonde Hesselby 170 (i handl. fr. 1760). Thermometern stod i .. morse .. på sexton grader under fryskallt. Wetterbergh Penning. 95 (1847). De hata hvarandra .. så att termometern sjunker, när de gå igenom rummet! Strindberg Påsk 103 (1901). Termometern kröp försiktigt nedåt bakom rutan .. nordostvinden .. blåste kallt, blått väder på den lilla blanka kulan, som krympte och kröp ihop. Holmström LändStränd. 2: 78 (1919).
2) i oeg. (jfr 1 (slutet)) l. mer l. mindre bildl. anv. av 1; jfr BAROMETER 2, MÄTARE 4. Œconomie och handel är statens och regeringens rätta Thermometer, hwarefter alla des rådslag stiga och falla. Nordencrantz Arc. 146 (1730). Blott aptit till sällhet hör .. magen är Själens thermometer. JournLTh. 1812, nr 203, s. 1. Bitterheten ökades några procent; den politiska termometern föll några linjer. Leijonhufvud Minnesant. 279 (1841). Språket, denna thermometer för ett folks bildningsgrad, seder och inre förhållanden. Livijn 2: 316 (1842). Känslornas termometer har .. många grader emellan fryspunkt och kokpunkt. Quennerstedt StrSkr. 1: 368 (1919). Förr ville han vara en ”termometer i världens röv”, som han uttryckte det. Fortfarande är Norén livrädd för att bli folkkär. DN 17 ⁄ 3 1996, s. B1. Barnafödandet är lite av en termometer på människors situation. DN 12 ⁄ 9 1998, s. A9.
Ssgr (till 1): A: TERMOMETER-BUR. om anordning som (för att minimera oönskad påverkan från omgivande faktorer på mätresultaten) skyddar termometer (o. andra meteorologiska mätinstrument); jfr bur, sbst.1 5. Så snart termometerburen öppnats afläses .. termometrarna. Hildebrandsson Buchan 45 (1874).
-GRAD. (numera föga br.) jfr grad, sbst.1 3 a β. I allmänhet kan en kanna bränvin .. vid 20 thermomêtre-graders värma tillverkas. LBÄ 29—31: 186 (1799). Grotenfelt Mejerih. 223 (1881).
-KULA. (glas)kula i vilken (nedre delen av) det flytande ämnet i en vätsketermometer (av glas) förvaras. VetAH 1781, s. 155. Derföre bör vid kokpunktens bestämmande, termometerkulan ej stå ända ned i vattnet. Fock 1Fys. 411 (1853). Kvicksilvret tycktes vilja krypa ända ned i termometerkulan. Östergren (1956).
-OBSERVATION. (numera bl. tillf.) i sht i pl.; jfr observation 1 a o. temperatur-observation. VetAH 32: 28 (1811). Fennia XXXIV. 8: 31 (1917).
-RÖR. om rör i vilket det flytande ämnet från termometerkulan vid olika värmeutvidgning stiger olika högt; äv. (o. numera i sht) om det med vass spets försedda röret på stektermometer o. d. SvMerc. 1764, s. 630. Å termometer skola kvicksilverröret och skalan vara inneslutna i en hylsa av glas, såvida ej skalan är inetsad på själva termometerröret. SFS 1913, nr 282, s. 778. Hela termometerröret skall vara instucket i skinkan. SvD 13 ⁄ 12 1997, s. 7.
-SKALA. på termometer förekommande skala l. gradering; äv. om för temperaturmätning (medelst termometer) indelad o. avsedd skala osv. VetAH 26: 254 (1805). Sträckan på termometerskalan mellan de båda fixa punkterna har indelats på olika sätt. Hildebrandsson Buchan 39 (1874). (Celsius) gav namn åt den termometerskala vi fortfarande använder. GT 27 ⁄ 11 2001, s. 19.
-STÅND. (numera föga br.) om vätskepelares l. visares o. d. nivå l. läge l. ställning på termometerskala; jfr stånd, sbst.1 1 c α β’. Thermometerståndet war .. 2 1 ⁄ 2 grad kallt. VexjöBl. 1845, nr 1, s. 2. SAOL (1923).
B (†): TERMOMETRO-GRAF. om kombinerad maximi- o. minimitermometer; jfr termo-graf. ASScF 10: 299 (1872). Ekbohrn (1904).

 

Spalt T 877 band 34, 2004

Webbansvarig