Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TASK tas4k, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[ombildning av TASKA, sbst., åtm. i bet. 2 möjl. gm felaktig upplösning av ssgr med formen task- ss. förled.]
1) (numera bl. starkt vard.) pung (se d. o. 6 b α); äv. (o. i sht) med inbegrepp av testiklarna; äv. dels allmännare: yttre manligt könsorgan, dels: penis; jfr TASKA, sbst. 2 c. En läpp så tjock, som baggens task. Wallenberg (SVS) 1: 57 (c. 1765). Jag skulle vrida om tasken på honom, om bara han vågade visa sej. Rosendahl Lojäg. 47 (1956). (Läkaren) hade tagit pungstenar från levande schimpanser och opererat in dem i tasken på gamla ravaillacar. Ahlin GillGång 26 (1958). Expressen 8 ⁄ 4 2000, s. 27 (om penis).
2) sjöt. på segelfartygs reling l. rundhult o. d.: block (se d. o. 3) med urtagning avsedd att leda tågvirke i, skivtask; äv. i utvidgad anv., dels (om ä. förh.) om sluten metallkåpa med anordning för kraftutväxling till pumpspel för ankare, dels (numera föga br.) om rundad träförstärkning o. d., särsk. i ssgn GALLERI-TASK; jfr TASKA, sbst. 2 d. Oxenstierna Vanderdecken 25 (1865). Förstängstaget .. inskäres i yttra skifvan i tasken om .. (styrbord) på bogsprötet och förstängborgstag i inra skifgattet i tasken om (babord). Frick o. Trolle 151 (1872). Stenfelt (1920; i fråga om pumpspel för ankare). Task användes för att leda tågvirke där det ej passar att göra ett skivgatt genom rundhultet i fråga. SohlmanSjölex. (1955). — jfr BOGSPRÖTS-, SKIV-TASK.
Ssg (till 1. Anm. Denna ssg kan äv. hänföras till TASKA, sbst.; se äv. den under d. o. anförda ssgn TASK-BRÅCK): TASK-SPARK. (starkt vard.) särsk. bildl., om otillbörligt l. oförskämt bemötande l. skämtande, ”slag under bältet”. GbgP 24 ⁄ 10 1990, s. 32.

 

Spalt T 521 band 34, 2003

Webbansvarig