| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
SÖDERMANLÄNNING sø4derman~län1iŋ, äv. 3~2, äv. SÖRMLÄNNING sœr 3m~län2iŋ, m. ⁄ ⁄ (ig.); best. -en; pl. -ar.
person som bor i l. härstämmar från Södermanland. Linc. (1640). Sörmlänningarna äro fredliga, redbara och strävsamma samt äga i allmänhet aktningsvärd bildning och äro ganska mottagliga för nya intryck i religiöst eller politiskt avseende. Flodström SvFolk 138 (1918). — särsk. (förr) i pl. best., om regemente(n) l. soldattrupp o. d. från Södermanland. Capitein af Sörmanlänningarna Niclas Diedron. Nordberg C12 1: 897 (1740). Engelbrekt låg på Långholmen med närkingar och västmanlänningar, Södermalm upptogs af södermanlänningarne, Norrmalm af upplänningarne. SvH 2: 401 (1905).
Spalt S 16493 band 33, 2002