Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÄNKA, v.2; utom i inf. anträffat bl. i pr. -er (Visb. 2: 400 (c. 1680)), p. pf. -t (HSH 37: 2 (1529), Loenbom Anecd. I. 6: 89 (c. 1680: insänkte, pl.)), -d (ArvskifteSthm 28 ⁄ 6 1655).
Ordformer
(säng- (sz-, -e-) framför t 1548 (: offwerszengt, p. pf. n.)—1672 (: insängt, p. pf. n.). sänk- (-æ-, -e-, -nn-, -c-, -ch-, -ck-) 1529—c. 1810. -a c. 1810. -ia 1667)
Etymologi
[fsv. sänkia (ipf. -te), sticka, brodera; jfr fd. sænke, brodera, fvn. senktr, p. pf., besatt l. infattad (med ngt); möjl. etymologiskt identiskt med SÄNKA, v.1 (jfr äv. feng. sinc, ngt dyrbart, ädelstenar o. d.). — Jfr SÄNKT, sbst.]
(†) brodera l. sticka l. sy l. i form av applikation o. d. anbringa (mönster l. prydnad i neddragen läggsöm, äv. av metall l. ädla stenar o. d., på ngt); äv. med objektsväxling: förse (ngt med broderade l. insydda osv. mönster l. prydnader o. d.); äv. utan obj. Rödt Clädhe sänct och sömadh mz gulskin. GripshInvent. 1529. (Lat.) Plumarium (sv.) thet som senkt eller stickat är. VarRerV 19 (1538). Een Crona, sencht mz perlor och Gwll. Bergius Förråd 236 (i handl. fr. 1561). Boockstaffwer sänckte med pärlor R och E — 27 st. KlädkamRSthm 1565 A, s. 7 a. Stoltz Hilla hoon sitter i höga lofft / hon både syhr och sänker. Visb. 2: 400 (c. 1680). Jnne uthi Kyrckian kan man skåda aff Antipendio Altaris Nunnornas snällheet och flijt att perlestickia, Sy med Silke, och sänkia med Guld. RannsaknAntikv. II. 1: 263 (1667). Hon lärde mig sy och sämka (felaktigt för: sänka l. sännka) med guld. SvFolkv. 1: 47 (c. 1810). — jfr IN-SÄNKA o. GULD-, O-, SILKES-SÄNKT.
Ssg (†): SÄNKE-TÄCKE. broderat täcke. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 104.

 

Spalt S 16266 band 33, 2002

Webbansvarig