Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÄNDNING sänd3niŋ2, förr äv. SÄNDING, r. l. f. l. m. best. -en; pl. -ar (Sylwan Ryor 98 (i handl. fr. 1589) osv.) ((†) -er 2SthmTb. 5: 250 (1577), ÅngermDomb. 22 ⁄ 8 1646).
Ordformer
(sending 1543 (: Sendinge gotz)1681. sendning (-nnd-) 1558 (: sendningabreff)1747. sening- (ss-) 1584 (: sseningek(öke)tt), 1585 (: sseningek(öke)tt). -senning 1627 (: öffuersenningen, sg. best.). sänding 1681 (: Sändingar, pl.)1915 (: utsänding). sändning 1577 (: sändning(er), pl.) osv. -säningh 1713 (: hielpsäningh). sänning (-gh) 1556 (: sänninge godz)1938 (: ”sänningsgåvor”))
Etymologi
[fsv. sänding, sändning; jfr fd. sændingh, sændningh, d. send(n)ing, nor. sending, fvn. sending, mlt. sendinge(e), t. sendung; vbalsbst. till SÄNDA]
1) motsv. SÄNDA, v. 1.
a) abstr., om handlingen att sända ngn l. ngt, sändande, skickande; särsk. om ngns sändande ss. sändebud (se d. o. 1, 2); äv. (o. utom ss. senare led i ssgr numera företrädesvis) konkretare (jfr b), om meddelande l. bud l. uppdrag som sändebud fått (att framföra), äv. (i vitter stil) bildl., särsk.: mission l. kallelse o. d. Helsingius Gg 7 b (1587). (Lat.) Missio .. (sv.) Sendning, affskickning. Linc. Zz 1 a (1640). (Vi bör) med serdeles Tacksäyelses-Böner tacka (Gud) .. För then Helige Andes sendning. Ekman Siönödzl. 538 (1680). Med falska underverk beviste .. (äventyraren) sin gudomliga sändning, och under fattigdom och skenhelighet samlade (han) en betydlig krigshär. Agrell Maroco 2: 442 (1807). Ottar tackade honom, men sade sig ej vilja hindra hans faders sändning. Lönnberg Ragnf. 10 (1873). Tag detta (säger änkedrottning Hedvig Eleonora till Stenbocks utmattade kurir och räcker honom en dryckeskanna) som ett minne — Drick först er konungs skål / Och låt oss sedan höra / Er sändnings föremål. Snoilsky 2: 65 (1881). Tomma ideologier om världskulturens allmänna samband, om kyrkans sändning till alla folk, om en humanitet, som gällde det mänskliga alltid och överallt, ha visat sin bedräglighet. Hildebrand KristnPersp. 187 (1935). Framför allt var det korpens hesa läte, som gjorde hans uppträdande .. till en övernaturlig sändning och ett magiskt tecken. Arv 1947, s. 33. — jfr AV-, BUD-, HJÄLP-, ORD-, PENNING-, PÅSEENDE-, RETUR-, RIT-, SPÅ-SÄNDNING.
b) konkret(are) (jfr a), om ngt som sänds l. har sänts l. skall sändas; försändelse; äv. om enskilt fall av sådan försändelse; äv. konkret, om ngt som sändes l. sänts l. skall sändas; numera nästan bl. om varuparti o. d. avsett att sändas l. levereras till ngn. En sändning papper är lovad i nästa vecka. ÅngermDomb. 22 ⁄ 8 1646, fol. 27. Then 15. Dito kommo några aff the Holländers Utskickadhe, och befalte att alla Brefwen och Sändningarna skulle honom i Händer lefwereras. Willman Resa 195 (1667). Med Swer’ge prisar Ehr mång stor och lärd Utländning; / Ja från West Indien J fådt beröm til sändning. Runius (SVS) 2: 152 (1713; hyllning till Sophia Elisabeth Brenner). Sändning .. (dvs.) Gåfwor och skänker, och då brukas det mäst in plurali: Sändningar, sådant som wänner skicka til hwarandra. Schultze Ordb. 3912 (c. 1755). Det är en sändning från en gammal vän. Weste FörslSAOB (c. 1817). En sändning fångna lejon skulle .. afgå från Afrika till Rom. LbFolksk. 1: 23 (1890). Med benämning sändning förstås transportföremål, som på en fraktsedel från en afsändare på en station till en emottagare på en annan station afsändes. FFS 1897, nr 4, s. 33. Järnvägen är berättigad att när som helst undersöka, om sändningens innehåll svarar mot fraktsedelns uppgifter. SFS 1908, nr 38, s. 10. I packrummet .. stod bokhandelsmedhjälpare Alvar Blomstrand, upptagen av att flytta en trave skolböcker för att ge plats åt dagens sändning. BonnierLM 1954, s. 612. — jfr AV-, BOK-, GODS-, HJÄLP-, PENNING-, RESGODS-, RETUR-, STYCKEGODS-SÄNDNING m. fl. — särsk.
α) i fråga om ä. förh.: gåva av matvaror l. dyl. som sänds l. medföres av gäst till bröllop l. annat kalas (jfr FÖRNING 2 a); äv. (o. numera företrädesvis, i bygdemålsfärgat språk i vissa trakter) i utvidgad anv., om gåva i allmänhet; äv. bildl.; i sht i pl. Thÿ haff(ue)r han någett vthlagdt, så haffuer han och ther emoth fåth sändning(er) och gåffuer igen. 2SthmTb. 5: 250 (1577). Pigan swar:de att hon gifwit af ett pund smöör hon fått af sin moder till sänningz och ey af .. (sin husbondes) maat. UUKonsP 19: 264 (1689). (En advokat) utsöker thet ena vpskofwet efter thet andra, och säger: Domaren har så behagat. Jag moste giöra honom en tienst, på thet han må giöra mig en igen. Han får wackra sendningar, jag ett godt arfwode. Scherping Cober 2: 306 (1737). Katrina försökte komma ihåg henne med små sändningar, så snart någon Eköbo kom över till Västerby. Salminen Katr. (1936). Korgar .. fylldes med smakbitar och överbreddes, och så skickades barnen med sändningar till dem som inte hade eget att slakta. Hedén Ringmur. 170 (1945).
β) (numera bl. om ä. föreställningar) om sändning av ngt som vållar ngn skada l. är farligt för ngn gm trolleri. (Ett brev) skildrar vidlyftigt, huru en .. (tjänare) plötsligt blifvit sjuk, ”såsom af ett skott i sin ena ro”. Fru riksrådinnan .. tillskref detta olycksfall ”elaka människors sändningar”, hvilka velat hindra honom att inställa sig vid ett tingssammanträde. Tegnér SvBild. 96 (i referat av handl. fr. 1665). Trollskott, villappa-skott eller onda sändningar, (dvs.): sådan trolldom, hvarigenom någon plötsligen träffas af värk eller stygn i kroppen. Troddes vara utsänd i vädret, hvarföre det äfven heter ”råka ut i ogjordt väder”, ”råka för ondt i vädret”. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 114 (1863). — jfr SPÅ-SÄNDNING.
γ) (†) beskickning l. deputation o. d.; äv. bildl. (Sv.) Sändning .. (t.) eine Bothschaft, Beschickung. Möller (1790, 1807). Hjelmars galler lyftas / Af hålögde män. / Se, dödens sänding! Josephson GRos. 62 (1896).
2) motsv. SÄNDA, v. 3, abstr.: överföring av radio- o. TV-program med radiovågor; äv. om överföring av meddelanden genom morsesignalering l. mobiltelefoni o. d.; äv. konkret(are), om radio- o. TV-program o. d. Sändare med reflektor för riktad sändning .. riktad radiotelegrafering. SvD(A) 16 ⁄ 7 1923, s. 7. Vid slutet av sändningen tackade hallåmannen (vid rundradiostationen i Prag) en del lyssnare i England för de av dem insända rapporterna. SvD(L) 1926, nr 21, s. 10. Radioanläggningarna äro mycket omfattande och fullständiga på båda fartygen .. Sändning och mottagning kan ske på flera våglängder samtidigt. VFl. 1936, s. 115. I Skåne har man nu möjligheter att ta in två (TV-)program, dels de svenska sändningarna, dels sändningarna från Köpenhamn. LD 1958, nr 118, s. 6. Vid sändning (med hjälp av morsesignalering) används mekanisk eller elektronisk nyckel (”elbug”) eller andra hjälpmedel, t.ex. datorer. NE 13: 457 (1994). — jfr NYHETS-, PROV-, RADIO-, RELÄ-, RUND-, RUNDRADIO-, SATELLIT-, SERIE-, SPRÅK-, UT-SÄNDNING.
Ssgr: A: (1) SÄNDNINGA-BREV. (numera bl. i högre stil, ålderdomligt) sändebrev (se d. o. 1). Falck Und. 147 a (1558). Högberg JesuBr. 2: 104 (1915).
-BUD, se d. o.
B (†): SÄNDNINGE-GODS, se C. —
(1) -KÖK. om åt sändebud från främmande land tillhandahållet (l. av dessa medfört) kök (se d. o. 1 c). 31 Julij .. til skåske sseningek(öke)tt nedh i bynn .. Rötth .. win. VinkällRSthm 1584. Därs. 1585.
(1) -MAN. sändeman. Paul KariMånsd. 126 (1899).
C: (2) SÄNDNINGS-AVGIFT~02 l. ~20. Sveriges närradioförbund .. har .. slagit larm om konsekvenserna av den kraftiga höjning av sändningsavgifter per timme som aviserats. MotRiksd. 198586, KultUtsk. nr 330, s. 14.
(2) -FÖLJD. Sändningsföljd innefattar ett eller flera ord .. som signaleras i ett sammanhang. SoldISign. 1945, s. 23.
(1 b) -GODS. (†) (sändninge- 15431556. sändnings- 17491935) gods (stundom i form av gåva) som sänds till ngn; jfr -gåva. TullbSthm 15 ⁄ 10 1543. En bult med cläde som war 40 alner engelst udi, och war sänninge godz ifrå Räffle aff Herman Burman til thenne Per Olson. Teitt Klag. 40 (1556). Smeds Malaxb. 159 (1935; om förh. 1747).
(1 b α) -GÅVA. (förr) gåva (ofta i form av mat o. dryck) som sändes l. medfördes till bröllop; jfr sändning 1 b α. Desse brudgåfwor stiga jämte de så kallade sändningsgåfwor till 200, 300—500 sällan utom hos de mäst förmögne til 600:de d(ale)r k(o)pp(ar)m(yn)t. SockenbeskrHäls. 22 (1790). 2SvKulturb. 12: 228 (1938).
(1 b α) -KORG. (förr) korg avsedd för sändning(sgåva). Till bröllop .. medtaga gästerna s. k. förning i sändningskorgar, nämligen hvetekakor, smör, ägg, stek, pannkaka, m. m. Bergman GotlSkildr. 264 (1882). Rig 1927, s. 75.
(2) -LEDARE. person som yrkesmässigt leder sändningsverksamheten i radio o. TV o. d. DN 19 ⁄ 7 1979, s. 1.
(2) -MINUT. SvD(A) 29 ⁄ 4 1965, s. 18. Eftersom man på planeringsavdelningen (vid Sveriges Radio) räknar i sändningsminuter per år (osv.). SvD 28 ⁄ 5 1977, s. 32.
(1 b α) -PENGAR. (†) pengar erlagda som tack för förplägnad av objudna gäster vid kyrkan i samband med bröllop. Hülphers Norrl. 3: 37 (1777).
(2) -RÄTT. rätt att sända i radio o. TV o. d. SvD(A) 4 ⁄ 3 1959, s. 5. Den ”ensamrätt” att sända program som förut tillkom Sveriges Radio AB (har) ersatts av en ”sändningsrätt” som genom avtal med staten överlämnats till fyra företag. SvD 9 ⁄ 7 1979, s. 2.
(2) -TID. RöstRadio 1933, s. 191. I huvudsak skall moderbolaget (dvs. Sveriges Radio) svara för .. fördelning av sändningstider mellan dotterföretagen. MotRiksd. 197778, nr 1796, s. 4.
(2) -UPPEHÅLL~002. SAOL (1973).
(1 b) -VIKT. För befordran av fraktstyckegods, vars sändningsvikt överstiger 200 kilogram, utgår avgiften för de första 200 kilogrammen enligt de i tabellen angivna fraktsatserna. SFS 1978, s. 15.

 

Spalt S 16224 band 33, 2002

Webbansvarig