| Publicerad 2001 | Lämna synpunkter |
SÅRNAD så3rnad2, r. l. m. l. f.; best. -en, pl. -er.
(numera mindre br.) (mindre djupt) sår, i sht om sår uppkommet utan yttre våld, rötsår; äv. mer l. mindre bildl. Om Presten seer, at sårnadhen icke haffuer wijdhare ätit sigh på klädhet .. så skal han biudha at man twår ther sårnadhen är. 3Mos. 13: 53 (Bib. 1541). (Rosenhonung) läker och renar munnens, tande-köttets, halsens och strupans sårnader. Bruno Gumm. 137 (1762). Föröfva .. (studenterna) sådane slagsmål, att svår sårnad eller lyte deri kommit .. ransakas och afdömes brottet .. vid .. vederbörlig Domstol. SPF 1828, s. 381. Leon Dufour har i en sårnad på ett gammalt almträd, hvarutur saft utsipprade, funnit 11 olika insekt-larver. Boheman ÅrsbVetA 1845—46, s. 45. Denna förfärliga sjukdom (dvs. smittkopporna), som märker en för livet om man petar på de sårnader som klia så vansinnigt. Malm Roberts Arund. 416 (1939). Även med sina andliga krämpor och sårnader kunde .. (tjänstefolket) förtroendefullt vända sig till (grevinnan). MännMinn. 4: 27 (1946). Svalget och strupen förnummos som onda sårnader. Malmberg StyckVäg 213 (1950). SAOL (1998). — jfr SPETÄLSKE-SÅRNAD.
Spalt S 15986 band 33, 2001