| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYNTETISK -te4tisk, adj.; adv. -T.
(i sht i fackspr.)
1) som sammanfattar en för medvetandet given mångfald i en syntes (se d. o. 1) l. helhet l. som har förmåga till detta, sammanfattande, helhets-; ofta motsatt: analytisk; äv. i överförd anv., om ngns strävan o. d.: kännetecknad av denna förmåga. Syntetisk intelligens, fantasi, intuition. Det tväggehanda sätt, nemligen det Analytiska, och det Synthetiska, hvarpå man endast kan komma till någon rättskaffens Naturens kännedom. Duræus Naturk. 4 (1759). Vi ha här i Sverige flitige detaljforskare på litteraturens område; men ingen psykologisk, ingen syntetisk. Rydberg Brev 3: 137 (1892). Jag har märkt att man ser världen mera syntetiskt, då man ser den med halfslutna ögon. Söderberg Hist. 57 (1898). Lasso är ett geni med starkt syntetisk strävan. Jeanson (o. Rabe) 1: 88 (1927). Det fanns .. ingen syntetisk framställning av Rysslands arkeologi. Fornv. 1944, s. 77. Hon mindes alltsammans syntetiskt koncentrerat, med alla detaljer pressade in i varann till en helhet. Eriksson ÖmhHung. 81 (1948). Kontinental .. filosofi, som i motsats till den analytiska filosofin har kallats ”syntetisk”, då filosoferna på kontinenten .. normalt fäster störst vikt vid sammanhang och helheter. SDS 29 ⁄ 6 1986, s. 4.
2) i speciellare anv. av 1.
a) språkv. om språk: som betecknar ordens förhållanden till varandra i satser väsentligen gm prefix l. suffix (böjningsändelser o. d., inte genom ordställning l. prepositioner o. d.); motsatt: analytisk l. isolerande. De gamla europeiska (språken) voro i allmänhet Synthetiska: de bestodo af böjliga ord .. och uttryckte personer, tempora, modus o. d. genom oskiljbara ändelser. Sundevall ÅrsbVetA 1845—50, s. 21. Böjningsformerna bildas vanligen af stammen .. medelst afledning, vare sig denna sker .. ”syntetiskt” .. eller .. ”analytiskt”. Noreen VS 7: 86 (1906). Svenskan är ett syntetiskt språk. Sigurd Språkstrukt. 58 (1967). Sjögren TermSpråkv. 76 (1979). — jfr POLY-SYNTETISK.
b) (numera mindre br.) om visst slag av geometri: som grundar sig på åskådning av de geometriska figurerna; motsatt: analytisk (se d. o. e); äv. i överförd anv., om sätt l. metod att göra matematisk beräkning. Så snart .. et problem blifvit förestält, så jämför de qvantiteter som derutinnan förekomma, och .. se efter hvilka med hvarannan äro i så nära förbindelse, at när vissa antagas för bekanta, de öfriga då på et synthetiskt sätt må kunna härledas ifrå dem. Palmquist Alg. 2: 6 (1746). Analysens frigörelse från den geometriska åskådningen behövde på intet sätt innebära ett åsidosättande av rent geometriska (”syntetiska”) metoder inom geometrien. 19Årh. V. 1: 16 (1922). 2SvUppslB (1955: geometri).
c) filos. o. log. som kännetecknas av att man härleder ngt från dess orsak l. ngt enskilt från ngt allmännare, deduktiv (jfr PROGRESSIV 3 g); särsk. (i sht i fråga om Kants filosofi) om omdöme (se d. o. 3) l. sats (se d. o. 9 d); motsatt: analytisk (se d. o. d). Ordningen, hwarefter sanning bör upsökas, kallas ock Methode eller sätt, hwilket, såsom bewisningen, är antingen Synthetiskt eller Analytiskt; af hwilka det förra är, då man går ifrån någon grund och orsak til det, som däraf kommer, och således ifrån allmänna til enskildta sanningar. Molander Förn. 74 (1762). En synthetisk practisk sats a priori. Boëthius Kant 52 (1797). Synthetiskt kallas Omdömet, då det innebär en subsumtion af Subjektbegreppet inom omfånget at ett sådant Predikat, som icke förut implicite ligger i dess innehåll. Trana Psych. 2: 77 (1847). En synthetisk definition upå qvadraten är .. följande: Qvadrat är en figur, som uppkommer, då från båda ändpunkterna af en gifven rät linia räta linier dragas. Borelius Log. 72 (1882). Satser eller omdömen sådana som .. boken är grön och .. alla kroppar är tunga (dvs. har tyngd) kallar Kant syntetiska. Han menar att predikatet i dem .. inte ingår i subjektsbegreppet. Marc-Wogau FilDiskuss. 49 (1955). Satser vars sanningsvärde bestäms av våra kunskaper om världen kallas syntetiska. Sjögren TermSpråkv. 95 (1979).
d) pedag. om metod för undervisning l. om (viss del av) undervisning: som kännetecknas av att man (utgår från det av eleven kända o.) stegvis tillför nya element till elevens kunskap, konstruktiv. Den .. syntetiska eller konstruktiva metoden (vid språkundervisning). Verd. 1889, s. 141. Man (skall) tillhålla människorna att .. undersöka och lära känna tingen själfva .. det kallar .. (pedagogen J. A. Comenius) för den syntetiska metoden. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 157 (1898). Den syntetiska undervisningen, som bygger af egna stenar, som gifver elementerna och som .. föranstaltar deras förening. Därs. 303 (1900). Den syntetiska lärogången utgår från delarna och uppbygger af dessa det hela. Arcadius Folksk. 106 (1903). De .. s. k. syntetiska avläseövningarna. Bergqvist Dövst. 32 (1907). Man skiljer emellan syntetisk och analytisk avläsning (i dövstumsundervisningen). Då en ljudkomplex möter ögat hos den avläsande och denna uppfattar den som helhet .. så har vi ett fall av syntetisk avläsning. Därs. 191 (1911). (Den schweiziske pedagogen) Pestalozzi valde den syntetiska metoden. PedT 1958, s. 87.
e) som kännetecknas av att ny helhet bildas gm tillägg av ngt mera till det redan befintliga. (Parallellismen i hebreisk poesi är) Synthetisk, när båda membra innehålla bredvid hvarandra liggande tankar, t. ex. Ps. 7: 15. 9: 20. Pettersson HebrGr. 463 (1829).
f) (förr) i fråga om tidsstudier: tidsbestämning varvid tiden för varje element i arbetarens rörelser bestämdes för sig; äv. av ackordsättning: som utgick från sådan tidsbestämning. Med syntetisk tidbestämning menas ett bestämmande av tiden för enkla rörelseelement såsom gripa, placera, taga. Den syntetiska tidbestämningen för ackordsättning användes för planering och andra ändamål. IngHb. 7: 261 (1951). Vana vid uppgörande av underlag för syntetisk ackordsättning värdesättes. DN(A) 22 ⁄ 1 1964, s. 25 (i annons).
3) om ämne l. material, äv. språk o. d.: framställd gm syntes (se d. o. 2); artificiell l. konstgjord; konst-; äv. om process l. om kemi o. d.: som grundar sig på sådant sätt för framställning (särsk. i uttr. på syntetisk väg, gm att använda syntes); äv. om lokal: där sådan framställning äger rum; äv. bildl., särsk. med klandrande bibet.: artificiell (se d. o. 4), konstlad (se KONSTLA 5 b). Syntetiska fibrer. Syntetiskt gummi. Syntetisk bensin. Syntetiskt framställda livsmedel. Syntetiska ädelstenar. Det första exemplet på syntetiska processer inom djurorganismen lemnades 1824 genom Wöhlers upptäckt att benzoesyra inom organismen omsättes i hippursyra. Hammarsten FysiolK 4 (1883). Många vetenskapsmän hafva med framgång egnat sig åt denna sida af mineralogien, som benämnes syntetisk mineralogi. Svenonius Stenr. 61 (1887). BtRiksdP 1894, 8Hufvudtit. s. 115 (om arbetsrum). Den syntetiska kemin, vars uppgift är att ur kemiska element eller enklare föreningar framställa nya kroppar eller ämnen, t. ex. — ”syntetisk kautschuk”. Vannérus Log. 361 (1918). Den stora nyheten .. är det syntetiska glaset, som inte går att slå sönder. Form 1935, Omsl. s. 24. En apparat för utmatning av talat språk .. är också under utveckling. Tal av denna typ kallas syntetiskt tal. (Fröberg o.) Sigurd Datam. 102 (1962). Förtvätta syntetiskt eftertvätta med tvål. SvD(A) 17 ⁄ 1 1964, s. 16 (rubrik). Den syntetiska servicen. Därs. 15 ⁄ 12 1979, Bil. s. 1. Vår syntetiska raps .. har .. införts i förädlingsarbetet vid olika växtförädlingsföretag. ForsknFramst. 1987, nr 6, s. 28. särsk. (mera tillf.) i utvidgad anv., om instrument: som frambringar syntetiskt ljud. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 160 (1994). — jfr MINERAL-, POLY-SYNTETISK. —
Spalt S 15693 band 33, 2000