Publicerad 1999   Lämna synpunkter
SWEDENBORGIAN sve1denborjia4n, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. sv-)
Etymologi
[avledn. av personnamnet SWEDENBORG; med avs. på bildningssättet jfr BOSTRÖMIAN, GUSTAVIAN m. fl.]
swedenborgare; stundom nedsättande. Det förargar oss, när vi höra at så mycket klokt och hederligt folk endast nöja sig med at skratta åt den stora mängd af bedragande narrar som öfverflöda i vårt tidehvarf: Guldmakare, Svedenborgianer (osv.). Kellgren (SVS) 5: 135 (1787). ”Svedenborgian”: så framt man med detta namn betecknar .. sådana personer, som blindt tro på hvarje af Svedenborg skrifven bokstaf. Svea X. 2: 155 (1827). SAOL (1986). —

 

Spalt S 14995 band 32, 1999

Webbansvarig