Publicerad 1997   Lämna synpunkter
SUBVENTION sub1venʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. o. eng. subvention sannol. av fr. subvention, av ffr. subvencion, av senlat. subventio (gen. -ōnis), bistånd, hjälp, vbalsbst. till subvenire (se SUBVENERA). — Jfr SUBVENTIONERA]
ekonomiskt bidrag l. understöd; i sht om statsunderstöd givet till person l. persongrupp l. företag l. ekonomisk bransch o. d.; äv. abstrakt: subventionering; jfr SUBSIDIE 1 a; numera i sht i pl. Subvention, (dvs.) penningegärd till trängande statsbehof, anslag af regeringen till något företag. Gynther ConvHlex. (1848). Jag tänker mina vänner äro så fattiga alla att någon subvention väl ej kan gå. Strindberg Brev 4: 393 (1884). Den statliga subventionen av sockerbetsodlingen. SvGeogrÅb. 1934, s. 176. Andra underhållo sig själva och sina familjer på små subventioner av kejsaren. Tamm TjänstNegus 105 (1936). Justitieminister Westman försäkrade .. att han hade bevis för att .. (tidningen Trots Allt!) mottog subventioner av främmande makt. BonnierLM 1954, s. 843. DN(A) 22⁄11 1963, s. 7 (till bostäder). — jfr STATS-SUBVENTION.
Ssgr: SUBVENTIONS-FORM. form (se d. o. 3) av subvention; form som består av subvention. Mark gratis för bostäder. Ny subventionsform i Stockholm. SvD 5⁄1 1944, s. 3. RiksdMot. 1972, nr 1297, s. 11. —
-LÅN. lån utgörande subvention. SvDÅb. 1923, s. 109. —
-POLITIK. politik som bygger (bl. a.) på subventioner. VFl. 1926, s. 137. Statens småbrukarvänliga subventionspolitik. FinT 1955, s. 389. —
-SYSTEM. (politiskt o. ekonomiskt) system som bygger på subventioner. LärovKomBet. 1884—85, 1: 12. När de yngre Mössornas seger vid 1765⁄66 års riksdag gjorde slut på subventionssystemet. SvIndustri 31 (1935). —
-TÄNKANDE, n. tänkande som (i alltför hög grad) bygger på (användning av) subventioner. Det underbara subventionstänkande som jordbruket har vant sig vid. DN(A) 31⁄5 1965, s. 2.

 

Spalt S 14393 band 32, 1997

Webbansvarig