| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUPSTOCK stɯ3p~stok2, förr äv. STUPESTOCK, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(förr) om (upphöjd) (trä)ställning med urtag för halsen, varpå brottsling som skulle avrättas medelst halshuggning lade sitt huvud; äv., i utvidgad anv., närmande sig l. övergående i bet.: straff bestående i avrättning medelst halshuggning på stupstocken; äv. oeg. l. bildl.; jfr BLOCK 3 e, SCHAVOTT, STOCK, sbst.1 2 m, STUBBSTOCK, sbst.2 Lagerström Bunyan 2: 221 (1727). En stupstock blir förrädarns lön till slut. Hagberg Shaksp. 3: 343 (1848). Mången, som med lugnt mod lägger hufvudet på stupstocken, har svimmat för en sticka under nageln. Heidenstam Vallf. 95 (1888). Och nederlag / och segrar växla och alla folk / blöda på samma stupstock. Mörne HjärtSvärd. 20 (1935). Det kunde .. hända, att en till döden dömd kvinna stundom genom ”rackaren” kunde få behålla livet. Han hade nämligen, när hon låg på stupstocken, rätt att, om han så ville, taga henne till hustru, även om hon var av aldrig så förnäm börd. Hagberg DödGäst. 113 (1937). Stupstocken synes ha kommit till användning i Norden under 1500-talet. 2SvUppslB 27: 1072 (1953). Den här gången uppger .. (en av medlarna) att slutbudet (i förhandlingarna om de kommunalanställdas löner) har så kallad stupstock. Det innebär att slutbudet är definitivt. SvD 26/5 1978, s. 25. — särsk. i uttr. för att beteckna att ngn skall avrättas medelst halshuggning på stupstocken; särsk. dels, i utvidgad anv., i uttr. döma ngn till stupstocken, döma ngn till avrättning på stupstocken, dels i sådana uttr. som föra ngn till stupstocken, gå till stupstocken, förr äv.: stiga till stupstocken, bestiga schavotten. The bleffue bådhe horkaren och horkonen dömde till stupestocken. 3SthmTb. 1: 337 (1595). När man åter een psalm sungit hadhe, och hon schulle stigha till StupeStocken, frågadhe Her Nilss henne åter, om henne något qwalde och lågh på hennes Samweete. GullbgDomb. 1/3 1659. Om en misgärningsman ser bakeffter sig när han går fram til stupståcken el. galgen så wäntar han snar någon effter sig som skal gå samma väg. SkrGAAkad. 15: 155 (1763). Som den där läckra frukosten, som det påstods de bjöd de dödsdömda på, innan de skulle ut till stupstocken. Hellström Storm 36 (1935). Gert (Bokpräntare i Strindbergs Mäster Olof) vandrar till stupstocken i visshet om att varje ny martyrs namn blir ett nytt fältrop för en ny skara. Lamm i 3SAH 50: 70 (1940). Ture och Hogenskild (Bielke) skulle efter varandra med några års mellanrum föras till stupstocken. Ahnlund AOxenstierna 31 (1940).
-HÅR. (numera föga br., skämts.) hår kortklippt i nacken. (Sv.) stupstockshår .. (eng.) hair cropped at the back. Björkman (1889). —
-PERUK. (numera föga br., skämts.) kort lockperuk; jfr -hår o. peruk 1. (Alla kuskar) äro i det närmaste lika, groflemmade och välfödda .. samt med en trygg min under en stupstocksperuk. Wingård Minn. 4: 82 (1847). (Sv.) stupstocksperuk .. (eng.) bob-wig. Björkman (1889).
Spalt S 13327 band 31, 1993