| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STRÖ strø4, sbst.1, n. (Rålamb 13: 85 (1690) osv.) ((†) r. l. m. Serenius EngÅkerm. 281 (1727)); best. -et, äv. -t; pl. -n; äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) STRÖE strø3e2, best. -et; pl. -er.
ss. ämnesnamn.
1) material avsett l. använt (l. lämpligt) att strö (se STRÖ, v.1 1) på ngt; särsk. i speciellare anv., om torkad o. finfördelad torv, torvströ; äv.: inströ (se INSTRÖ, sbst.), inströmedel; förr äv. om område täckt av strö. Ströet (med korn ss. lockbete för sparvar) bör vara 10 eller 12 alnar långt. VetAH 1745, s. 156. LAHT 1889, s. 311 (om torvströ). TLandtm. 1897, s. 314 (om inströ). (Clownen) Joel såg rakt framför sig, snavade på pisten, rullade två varv och borrade hela ansiktet i arenans strö. Siwertz Barn. 237 (1915). — jfr IN-, TORV-STRÖ. — särsk.
a) (förr) om material använt att strö på välljärn vid räckning (för att undvika gnistbildning?). JernkA 1849, s. 112.
b) (†) i fråga om framställning av eldfast tegel (chamottegel): ämne (kvarts) tillsatt (strött över) chamotten för att göra den mindre benägen att sammandras? TT 1899, K. s. 50.
c) i utvidgad anv., om ämne l. material bestående av barr, löv, småkvistar o. d. som bildar ett lager l. täcke i skogsmark (varav humus bildas); i ssgn BARR-STRÖ o. ss. förled i ssgr.
2) [specialanv. av 1] lant. (finfördelat) material (i sht finfördelad torv l. (hackad) halm l. (hackat) ris (i sht granris) o. d.) avsett l. använt till underlag för husdjur (hästar, kor, får, svin, höns), dels för att göra det bekvämare (mjukare o. varmare) för djuren, dels för att uppsuga urin o. gödsel, dels för att hålla rent i bås, spiltor, kättar, gångar o. d.; ngn gg äv. om halm l. ris o. d. använt ss. liggunderlag för människor. Hwi förachtar tu the fattigas ringa Ströö? PJGothus Cat. Gg 7 a (1595). (Gästgivaren skall låta de vägfarande) bekomma .. fordenskap i Haffra, höö och ströö til deras egne hästar om de begäre och behöfwa kunne. Stiernman Com. 2: 43 (1636). De fleste jordbrukare äro icke i det lyckliga läge, att de vid användningen af strö till husdjuren kunna välja mellan halm och torfströ. LAHT 1893, s. 66. För att kvarhålla ströet i (värp)redet, sättes en 5 cm hög tröskel vid ingången. Träskman Fjäd. 29 (1948). Lundkvist Vindingev. 39 (1956; om sågspån). — jfr DAG-, GRANRIS-, HALM-, HÄST-, MADRASS-, RIS-, SKOGS-, TORV-STRÖ m. fl. — särsk.
a) i jämförelser; jfr c. Holmberg 2: 34 (1795). Akta en ting som strö. Weste (1807). Hvem gör mot eder dödens lia slö, / Fastän hon mejar liksom vissnadt strö / Ett träd, för sekels jubelfest besparadt? Cygnæus 9: 295 (1864). Sällberg Sockenk. 41 (1899).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. som betecknar att ngn utfodrar hästar l. att hästar står l. ställs på stall hos ngn o. d.
α) i uttr. stå på ngns strö, om häst: stå på stall hos ngn o. utfodras på hans bekostnad; äv. i uttr. stå på strö, stå på stall. När .. Kong:e M:tt war på thet tugh nidh till Halmstadh, stoodhe hans (dvs. den anklagades) hester på Kong:e M:ttz ströö widh Gripzholms slott. HH XIII. 1: 133 (1564). SUFinlH 4: 169 (1613: står på ströö).
β) i uttr. ha häst på hö och strö ngnstädes, ha häst på stall o. utfodring ngnstädes; förr äv. i uttr. aktas på strö, om häst: stå på stall o. skötas väl. Åsnan meente at Frijshästen måtte ståå omykit wäl, effter thet at han så wäl achtadhes vppå Ströö. Balck Es. 164 (1603). HammarkDomb. 16/5 1621.
γ) hålla l. ha häst på strö, hålla l. ha häst på stall (o. utfodring); äv. ha hästar på ngns strö, ha hästar på stall (o. utfodring) hos ngn; äv. dels bildl., dels i utvidgad anv., i uttr. hålla ngra l. ngt på strö, underhålla l. försörja ngra l. ngt. Hwarken wåre Hoffsinder af Adel eller andre, som någre hästar på wårt ströö hafwa, (skola) tillstädie (osv.). Schmedeman Just. 92 (1590). Man hade besinnat, heter det, ”hvad för en besvärlig ting och dyr häst vore till att hålla på strö”, i fall Sverige endast finge Vorpommern. 2VittAH 27: 189 (cit. fr. 1646). När en .. Matmoder .. haffwer intet äget fålk, Utan måste läija .. och hålla en hop spinnekäringar på strö, dän samma bliffwer (osv.). Rosenhane Oec. 18 (1662). Konsten beedz intet Brödh .. (dvs.) Hon kostar intet at hålla på ströö. Grubb 423 (1665). Greve Axel .. berättar .., att fadern aldrig höll mindre än 8 eller 10 adelsmän i sin gård och omkring 100 hästar på sitt strö, till dess (osv.). HT 1933, s. 404 (om förh. vid mitten av 1500-talet).
δ) sätta (förr äv. slå ut) häst på strö, sätta häst på stall. Wivallius Dikt. 97 (c. 1643: sättia). När Hästen intet meer duger i fält, eller til hofwa, så slås han vth på ströö, och giörs til en wärckhäst. Grubb 327 (1665).
c) mer eller mindre bildl.; i sht ss. beteckning för ngt värdelöst l. föraktat; jfr a. Wivallius Dikt. 82 (1631). För att ursägta hvad .. (värdinnan) kallade det litterära ströet i sin kammare .. talte hon om vanor, som blifva en annan natur. Morgan FloraM 2: 13 (1827). Nybom SDikt. 1: 276 (1865, 1880).
3) (förr) (med gödsel o. urin uppblandat) strö (i bet. 2) avsett l. brukat för visst ändamål, i sht ss. gödselmedel, i sht i drivbänkar (varmbänkar); äv. allmännare, om avfall l. skräp; äv. bildl. Aken Landap. 71 (1747). Alm(Gbg) 1750, s. 29. Munkens lättja gör / Hans fromhet stort förfång på många ställen, / Ty dessa plantor i papismens strö / Ha grufligt anlag för att sätta frö. CVAStrandberg 5: 270 (1862). Till uppvärmningsämne (i drivbänkar) begagnas halmblandad hästspillning, eller s. k. ”strö”. NF 3: 1446 (1880). Officern. Hvarför skall jag .. vakta hästar? Sköta stall och låta köra ut strö? Dottern. För att du skall längta därifrån! Strindberg Drömsp. 182 (1902). Allt förflutet är strö som nuet skall vexa i. Dens. Brev 15: 169 (1905). — jfr BÄNK-, DRIVBÄNKS-, HÄST-, STALL-STRÖ.
4) textiltekn. i textils råmaterial: orenlighet i form av småpartiklar (halm; fröpartiklar o. d.). 2UB 8: 341 (1900). Ströet nedfaller (i ett slags rensmaskin för bomull) genom gallret D. 2NF 6: 1459 (1907). Därs. 33: 546 (1922; i ull).
5) (numera föga br.) om de hudavlagringar som i form av vitgrått damm fås vid ryktning av häst (o. som strös ut på golvet i en rand för att visa att ryktningen utförts ordentligt), stöv. Billing Hipp. 121 (1836). Weste FörslSAOB (c. 1900).
(1, 2) -BEREDNING. beredning av strö. Wrangel HbHästv. 119 (1884). Torf, afsedd till ströberedning. KemT 1910, s. 13. —
((2 o.) 5) -BORSTE. ryktborste bl. a. avsedd att borsta bort stöv från huden hos boskap (i sht häst), stövborste (se d. o. 2). Stiernflycht HuushAnn. Specif. 19/2 1680 (: Ströbårsta). Heidenstam Karol. 1: 82 (1897). —
-BÄDD.
1) (i fackspr., i sht lant.) till 2, för husdjur: bädd av strö; jfr -läger, -madrass. Möller 2: 1031 (1785). (Torvströ) finner vidsträckt användning såsom en förträfflig ströbädd i kreatursstallar. LAHT 1894, s. 113. SoldIHäst. 1942, s. 19.
2) (förr) till 3: bädd (se d. o. 6) av strö (avsedd ss. växtplats); i sht om sådan bädd utgörande underlag för drivbänk (varmbänk). Lundberg Träg. 173 (1754). Ströbädden måste utveckla så mycket värme, att drifbänkarna ej behöfva hållas täckta om dagen. 2NF 6: 857 (1906). —
(3) -BÄNK. (förr) drivbänk (varmbänk) med ströbädd (se d. o. 2) ss. underlag; jfr -kast, -kupa. Ström Skogsh. 256 (1830). LAHT 1927, s. 577. —
(4) -CYLINDER. (förr) i plysmaskin: cylinder som medverkade vid ullens rensning från strö. Kjellberg Ull 540 (1943). —
(1, 2) -FRÅGA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13067). (numera bl. tillf.) fråga (se fråga, sbst. 3) rörande strö. MosskT 1891, s. 262. —
(2, 3) -GAFFEL. (strö- c. 1580—1884. ströje- 1538) lant. gaffel (se d. o. 1 a) att breda ut l. borttaga strö med; jfr -tjuga. VarRerV 36 (1538). —
(2, 3) -GREP. lant. grep för hantering av strö; jfr -gaffel o. gödsel-grep. Heinrich (1814). Sonesson HbTrädg. 1085 (1919). —
(3) -GÅRD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13068). (†) gård (se gård, sbst.1 4, 6) l. tomt där kreatur uppehåller sig o. större mängder spillning bildas. DA 1824, nr 194, Bih. s. 4. —
(2, 3) -GÖDSEL. (om ä. förh.) gödsel innehållande l. utgörande strö. Linné Bref I. 1: 62 (1753). MosskT 1889, s. 460. jfr halm-strögödsel. —
(1 c) -HÄMTNING. (om förh. i Central- o. Sydeuropa) hämtning av skogsströ; jfr -täkt. JernkA 1851, s. 228. —
(3) -IMMA. (numera föga br.) imma bildad av värmeutvecklingen i ströbädd (se d. o. 2). Lundström Trädg. 1: 52 (1831). HbTrädg. 1: 118 (1872). —
(2) -KRAMP. (tillf.) hos häst (som står i spilta): kramp (se kramp, sbst.1) som yttrar sig i att hästen (då o. då l. enstaka gång) utan synlig orsak sparkar bakut. Norrl. 14: 68 (1926). —
(3) -KRUBBA. (förr) i spilta: låda för strö (placerad framtill l. baktill i spiltan). ÅgerupArk. Syneprot. 1753. Wrangel HbHästv. 119 (1884). —
(3) -KUPA. (†) jordkupa (se d. o. 2) av strö l. med strö ss. underlag; jfr -bänk. Lundberg Träg. 60 (1754). —
3) (förr) till 3, i ströbädd (se d. o. 2) o. d. HbTrädg. 4: 20 (1874; i jordbädd för vinodling). Abelin VTr. 117 (1903). —
(2) -LÅR. (i sht förr) lår (se lår, sbst.1) för förvaring av strö. Schulthess (1885). SocDem. 1900, nr 12, s. 2. —
(2) -LÄGGNING, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13057). i sht lant. utläggning av strö (i stall l. ladugård o. d.). SvSkog. 520 (1928). —
(2) -MADRASS. (förr) tjock ströbädd (se d. o. 1) som icke behövde bytas ofta. Wrangel HbHästv. 114 (1884). —
-MATERIAL, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13069). i sht lant.
1) till 2: material för framställning av strö l. utgörande strö; jfr -materiel. QLm. 1: 36 (1833). Såsom strömaterial blef användt 2 1/4 kg. torfströ pr. djur och dag. LAHT 1912, s. 215.
(2) -MATERIEL. (†) strömaterial (se d. o. 1). På flera ställen (i Ångermanl.) .. begagnas hackadt granris som strömateriel under korna. QLm. 3: 13 (1833). LAHT 1893, s. 65. —
(1, 2) -MÄNGD. mängd av strö; särsk.: mängd av torvströ. Juhlin-Dannfelt 381 (1886). LAHT 1902, s. 393. —
(1) -PRESS. (i fackspr.) press (se press, sbst.1 2) för pressning av torvströ. MosskT 1890, s. 206. —
(5) -RAND. lant. rand av stöv (upplagd på stallgolv för att visa att ryktning utförts omsorgsfullt). Walfridsson Luff. 131 (1933). Det skall vara fyra ströränder efter varje häst. Wassing Dödgr. 37 (1958). —
-RÄNNA.
2) till 4, i viss textilmaskin: ränna vari strö bortforslas under vävnadens behandling. HantvB I. 8. 2: 145 (1940). —
(1 c) -TÄCKE. (numera föga br.) marktäcke bildat av från träd o. buskar nedfallna barr, löv, kvistar o. d., förna. Lundell (1893). SvSkog. 616 (1928). —
(1 c) -TÄKT. (i skildring av förh. i Central- o. Sydeuropa) jfr -hämtning. SkogsvT 1909, s. 5 (om förh. i Bayern). —
(3) -VÄRME. (om ä. förh.) av ströbädd (se d. o. 2) l. ströpall alstrad värme. Ström Skogsh. 256 (1830). Lundström Trädg. 46 (1852). —
(2, 3) -ÄMNE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 13073). i sht lant. ämne till strö l. bestående av strö; i sht till 2. (Mosstorven) anwändes med mycken fördel till ströämne. Lundequist Landtbr. 72 (1840). —
B: STRÖJE-GAFFEL, se A.
Spalt S 13053 band 31, 1993