Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STROPPA strop3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. stråpp-)
Etymologi
[sv. dial. stroppa; jfr d. stroppe, mlt. stroppen, mnl. o. nl. stroppen; avledn. av STROPP]
(i fackspr., i sht sjöt.) motsv. STROPP 1: förse (ngt, t. ex. block) med stropp, fastgöra l. inbinda (ngt) i stropp, (i sht förr äv. med bestämning inledd av prep. med med huvudord betecknande block o. d.); äv. allmännare, motsv. STROPP 2: slå rep l. band o. d. om (ngt), insnöra (se d. o. 1). Det andra Blåcket, som är Stroppat medh en Koosa, kastas på en ther til wijdh Balcken under däcket fast slagen haake. Grundell AnlArtill. 1: 4 (c. 1695). På en af nockarne .. borras .. ett hål, i hvilket en jernring eller schackel sättes, för att deri fastgöra en väl stroppad boj. Oxenstierna Vanderdecken 57 (1865). På bananlådor brukar stå: ’Får ej stroppas’, varmed menas, att de ej få lossas (vinschas upp), insnörda i ett gemensamt rep. Östergren (cit. fr. 1938). Vid sjömaning fick vi bland annat lära oss att stroppa block samt att utföra vissa arbeten med järntross, såsom ögonsplits och långsplits. Hägg Örl. 135 (1943). (I boden närmast rökugnen) stroppades skinkorna och korvarna för att sedan kunna hängas upp på rökstängernas krokar. Uppland 1948, s. 131. I allmänhet tar den som stroppar tungt gods ej tillräcklig hänsyn till den vinkel under vilken lasten skall lyftas, den använda stroppens hållfasthet, säkerhetsmarginalen och belastningsekonomin. FrFiberTågv. 26 (1949). Denna kartong får ej stroppas. SvHandordb. (1966). — jfr IN-STROPPA o. JÄRN-STROPPAD.

 

Spalt S 12742 band 31, 1991

Webbansvarig