| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STRAX strak4s, äv. (vard.) STRAXT strak4st, förr äv. STRAXENS l. TRAST, adv. o. konj.
I. adv.
1) (numera bl. med arkaiserande l. ålderdomlig prägel) omedelbart (se OMEDELBAR 1); direkt; ofrånkomligen; jfr 3 e. Av detta följer inte strax att man har rätt att göra så. När j hören örligh och vplop warer icke förfäradhe, ty sådant moste först skee, men thet är icke strax änden. Luk. 21: 9 (NT 1526; äv. i Bib. 1917; NT 1981: ännu inte); jfr 3 e. Är här een som Freden önskar; / Strax fins en som älskar Krijg / Efter som hwar en sijn nytta, / Och til fördeel seer sitt ram. Stiernhielm Fred. 13 (1649, 1668). Tu ei liuger strax, om tu ei talar sant. Kolmodin QvSp. 1: 160 (c. 1710, 1732). — särsk. i ordspr. Thet är ey strax sant som tyckes sant wara. Bullernæsius Lögn. 286 (1619). Thet är ey strax Guld, fast thet glimmar. Chronander Bel. G 6 a (1649).
2) ss. bestämning till prep. l. adv. l. adverbial som har lokal bet. o. som betecknar belägenhet l. placering i förhållande till ngn l. ngt, i uttr. betecknande att ngn l. ngt är belägen (beläget) l. befinner sig l. placerar sig l. placeras o. d. i mycket nära l. omedelbar anslutning till ngn l. ngt, mycket l. helt nära, omedelbart, tätt, alldeles direkt; äv. bildl. Huset ligger strax intill staden. Han bor strax här bredvid. En stickande känsla strax under bröstet. Strax väster om sjön bor en man. Han gick i ledet strax framför (efter) mig. Här strax utmed går ån. Stanna strax inom dörren. Strax intill skymtar en byggnad. Itt godz benempdt Rettis liggiandis strax vtan för Åbo. G1R 7: 159 (1530). Per Suart låg ther strax nidan före. VRP 1624, s. 95. Det Torpet lilla, straxt utom tulln, / Där kräftan ljustras röd i Kastrulln. Bellman (BellmS) 1: 266 (1790). Antingen ställa skampall och tukthus strax vid sidan af all oäktenskaplig svaghet, eller .. försvara en allmän löslefnad. Leopold 5: 416 (1802). Skymtar ej här, vid sidan strax, / Ur dimman ett hvitt Guds hus. CVAStrandberg 1: 305 (1872). Varför skall centrum av influensfältet ha högre emigrationsintensitet än området straxt utanför? HT 1979, s. 458. — särsk. (†) i utvidgad anv., i uttr. strax mitt emot (ngn), rakt l. alldeles mitt emot (ngn). Vid Aramintas spelbord, icke straxt midt emot henne, utan bredvid henne, satt just herr K. Almqvist AMay 42 (1839).
3) i temporal anv., betecknande att en händelse inträffar mycket kort tid efter en annan händelse l. nästan utan mellanrum i tid, efter l. inom en mycket kort tids förlopp (med tiden uppfattad ss. kortare än den som betecknas med snart, vanl. längre än den som betecknas med ögonblickligen l. omedelbart o. d.), genast, utan att vänta (l. betänka sig), oförtövat, på stunden, med detsamma, omgående o. d. Doktorn, tåget kommer strax. ”Strax!” svarade kyparen. Klockan är strax tre. Han är hemma strax efter sex. G1R 1: 28 (1521). Och förmanar iach .. hwar och een Christen menniskio .. icke strax förarghes ther offuer at (osv.). OPetri 1: 475 (1528). Konung Göthe war farin på Jakt .. och blef strax warse een wacker Hiort. Verelius Gothr. 2 (1664). (I Marstrand) köper .. (bonden) straxt båten full med Sill: far då därmed till Salterierna omkring Göteborg och säljer straxt hela båtlasten. Barchæus LandthHall. 7 (1773). Nog slipper Herrn och alla andra att kräfva min fru Matmor, hon betalar alltid straxt. Reenstierna Årstadagb. 2: 361 (1821). Spring inte efter en kvinna eller en spårvagn. Det kommer strax en ny. Zetterström SällskRol. 102 (1945). Jag såg henne strax efteråt komma fram till kofferten igen. Evander Härl. 14 (1975). — särsk.
a) i ordspr. Lofwa icke längie, dhet du straxt kan gifwa. Grubb 467 (1665); jfr: Straxt neka är bättre än länge lofva. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr äv.: Bättre strax neka än länge lova. Östergren (1947). Gie bonden gewär, så sij om han icke strax will bli Adelsman. Celsius Ordspr. 1: 70 (1708). Det är icke straxt sommar med en svala. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) med framförställt adv. som närmare bestämmer tidsavståndet; i sht med framförställt nu; äv. i uttr. strax på (förr äv. i) stunden. Screff iak .. Ridderskapit oc Almogen till i skaane .. Oc skickæde nu strax i natt Söwed Rybbing fraa mik tiit nid. G1R 1: 53 (1523). Såsom jagh begaff migh ifrån Righa då stragst till Ingermanland och Narfven. OxBr. 10: 318 (1631). VDAkt. 1680, nr 57 (1679: strax i stunden). Nordforss (1805: på stunden). Svara nu straxt är Karin snäll, och helsa syskonen! Strindberg Brev 9: 13 (1892).
c) i förb. med tidsuttr., dels liktydigt med: redan (se REDAN, adv. 1 e), så tidigt som, dels i uttr. strax i l. ifrån (förr äv. av) början l. ungdomen o. d., redan i resp. ifrån l. ända från början osv., dels betecknande att ngt sker i början av den tidsperiod som tidsuttr. betecknar, ofta liktydigt med: tidigt (om morgonen l. på natten o. d.). The gingo in vthi Capernaum, och strax om sabatz daghanar gick .. (Jesus) in j synagoganar, och lärde. Mark. 1: 21 (NT 1526). (Johannes) skal strax j modherlijffuet vpfylt warda medh them helgha Anda. Luk. 1: 15 (Bib. 1541; NT 1526: all redho; Bib. 1917, NT 1981: redan). Haffuer tu barn, så tuchta them och bögh theras hals strax aff vngdomen. LPetri Sir. 7: 23 (1561). At Synden .. Siukdomers .. orsaak är, lärer oss alt then helgha Schrifft, såsom strax hoos Moysen, vthi hans Förste Book j Tridie Capitel. Berchelt PestOrs. A 7 b (1589); jfr 1. Konung Gudröder .. (drog) med en stor Krigsmakt ut på Agder .. och hinte strax om Natten til Konung Haralds By. Peringskiöld Hkr. 1: 59 (1697). Han visade strax ifrån början hvad han hade i sinnet. Weste FörslSAOB (c. 1817). Strax i början. SvHandordb. (1966). — särsk. (†) i uttr. strax eftermiddagen, tidigt på eftermiddagen. Jag hoppas strax eftermiddagen komma till Hörningsholm. Gustaf III 3: 174 (1782). Agrell Maroco 1: 5 (1789, 1796).
d) i speciellare l. utvidgad anv.
α) [analogiskt efter förb. strax efter ngt] i förb. strax före l. innan ngt, betecknande att ngt inträffar en mycket kort tid före ngt; jfr ε. Strax före, Strax innan, elj(est) Nyss före, Nyss innan. Weste FörslSAOB (c. 1817). Strax före tågets avgång. Auerbach (1913). Var det så här man blev, strax innan man blev gammal? Spong Sjövinkel 18 (1949). Strax före jul. Lo-Johansson Förf. 80 (1957).
β) (†) i uttr. strax med, samtidigt med, på samma gång som. Orden, som läsas i ringen .. säija oss tydeliga, at Sigillet har komit til strax med Sundhedes eller Forssa gillen. Wettersten Forssa 8 (c. 1750).
γ) närmande sig 2, i fråga om skrift, övergående i bet.: längre fram l. nedan. (I Leiden) giorde jag mig bekant med monga wackra och lärda män .. Enkannerliga med Professorn Steph. Moiene, och med Jacobo Gronovio: hwar om strax mehr, när (osv.). Swedberg Lefw. 106 (1729). Jag får straxt närmare röra något vid den saken. Annerstedt UUH 1: 236 (1877).
δ) (i Finl.) liktydigt med: inom kort, snart. Föreningen skall strax fira 50-årsjubileum. Stenmark FinlSv. (1977).
ε) (†) nyss (se NYSS, adv. o. konj. I 1); jfr α. Herre min dotter är nw strax bliffwen dödh, men kom och läg thina hand på henne så bliffwer hon leffwandes. Mat. 9: 18 (NT 1526; Bib. 1917, NT 1981: just); jfr b. Effter såsom thet Swenske Språket är bequämligit til Poeterij, som nu strax sades. Arvidi 2 (1651). KOF 3: 240 (1682).
e) med bibet. av följd l. orsak: genast (som en följd av l. med anledning av ngt); jfr 1. Kellgren (SVS) 4: 43 (1779). Om blott ett hopp att henne se jag närde, / Strax i mitt fönster satt jag hela dagen. Wennerberg 2: 102 (1848, 1882). Afslöja bara en humbug, och ni skall straxt se en idealist krypa fram och försvara humbugen. Strindberg NRik. 86 (1882). Nu uppträdde polisen på platsen, och strax skingrade sig mängden. Östergren (1947).
II. ss. adv., i de konjunktionella förbindelserna strax som, strax då, strax när, strax sedan, förr äv. strax att, så snart som, (strax) efter det att; jfr IV. Strax at tu kommer j hwset, så bedh och ropa til Herran. Tob. 11: 7 (Bib. 1541; ej i Apokr. 1921). Antingen straxt då tienstehions-ordningen utstakat antalet (tjänstehjon) eller sedermera, då (osv.). Hjelt OffRelSvTab. 62 (i handl. fr. 1761). Strax när våren är tänd, när drifvan på snöiga fjällar / Löses i floder och myllan igenomträngs af Zefyren, / Då (osv.). Adlerbeth Buc. 54 (1807). En morgon, strax sedan studenten hade vaknat, låg han och tänkte på (osv.). Lagerlöf Holg. 2: 187 (1907). Det föll sig så, / att Kuno, strax som han kom dit (som inackordering i lektorshemmet), / blev lektorns store favorit. Andersson Amér 63 (1918). — särsk. (†) i förb. strax att, med bibet. av följd l. orsak, motsv. I 3 e. Oss är icke strax loffligit at göra orätt, at oss är orätt skeedt. OPetri Kr. 76 (c. 1540).
III. (†) ss. adv., i uttr. strax — strax, än — än, ibland — ibland, nu — nu (se NU, adv. o. konj. I 4). (Sv.) Straks dät, Straks annat, (lat.) Modo hoc, modo illud. Schultze Ordb. 5100 (c. 1755). Straks hit, straks dit. Därs.
IV. [jfr II] (ngt vard.) ss. konj.: så snart (som), mycket kort tid efter det att, omedelbart sedan (se SEDAN, adv., prep. o. konj. IV 1). (Kristian II höll inte givna löften) wthen strax han inkom j Stocholm lot gripa .. rikisins godhe mæn och andra huem honom tektis. G1R 1: 28 (1521). När week Spijs först intaghes, förståppes Magmun ther aff ey länge, vthan strax han är smält, går han fort nidher åt Tarmarne. Palmchron SundhSp. 275 (1642). I begynnelsen af sommarn kom ganska starkt rägn, straxt kornet var sått. Barchæus LandthHall. 97 (1773). En Vadstena-Munk skref straxt han kommit till Rom, huru han talat i fåkunnighet förut om Kejsarns makt. Wieselgren SvSkL 2: 137 (1834). Skriv du till svärmor nu strax vi kommer hem. Dahlbäck Åb. 185 (1914). Strax jag kom fram såg jag (osv.). SvHandordb. (1966). — särsk. (†) med konditional bibet., närmande sig bet.: om, såvida, försåvitt. (Bösskyttar o. båtsmän) begynne åter igen på theris gamble sedwaner, pucke ock göre myterij, strax the icke vdij same stund ock time få thet the haffue skole. G1R 7: 118 (1538). LPetri 4Post. 6 b (1555).
Spalt S 12573 band 31, 1991