Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRANGERA straŋge4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[sv. dial. strangera, anstränga, driva på, ansätta; till sv. dial. strang, strång, spänd, sträv, strid, sträng (se STRÅNG)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ansätta (ngn; se ANSÄTTA II 4 a, 5); jfr STRÄNGERA. Jag will nästan answara för att ingen creditor skall på minsta sätt .. strangera Herrarna. Nordström SthmFirmH 257 (i handl. fr. 1829).

 

Spalt S 12559 band 31, 1991

Webbansvarig