Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STORLEK stω3r~le2k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (Mört Weidler 7 (1727) osv.)
Ordformer
((†) -er Rålamb 1: 129 (1690), Tegnér FilosEstetSkr. 277 (1808)).
Etymologi
[fsv. storleker; jfr fvn. stórleikr, nor. dial. storleik; avledn. av STOR, adj., o. -LEK (fsv. -leker, motsv. fvn. -leikr, suffix för bildande av abstrakta sbst., etymologiskt identiskt med LEK, sbst.)]
1) motsv. STOR, adj., särsk. I 1 a, b: egenskapen l. förhållandet att vara stor, numera bl. med prägel av pregnant anv. av 7; jfr STORHET 1, 2. Torgets läge och storlek gör det lämpligt som parkeringsområde. Haaffswijnet öfwergår alla medh sijn snarheet, och Hwalen, (Hwalfisken) medh sin storleek. Schroderus Comenius 171 (1639). Han heter K(o-nung) Rolof i Westergöthland, och är wäl ökänder af sin storlek oc anseande. Verelius Gothr. 122 (1664). Sparis, som war planterad wid Råbelöf, war namnkunnig, för desz storlek och löshet. Linné Sk. 83 (1751). En .. tillämnad Genomfart wid Trollhättan, som, i anseende til desz storlek och fast oöfwerwinneliga swårigheter, man förr icke wågat sig företaga .. lärer (inom kort) komma til fullbordan. PH 5: 3206 (1752). Skeppets storlek gjorde, att det lättare motstod stormen. Dalin (1854).
2) (†) motsv. STOR, adj. I 4 a: egenskapen l. förhållandet att vara stor; jfr STORHET 4. (Vi) begynte .. flitigt besökia .. (fången), förmanan til sann bettring, vnderwisan af Guds ord om .. Guds barmhertighets storlek. Münchenberg Scriver Får. 154 (1725). En .. stor Nåd beteknas .. dermed, at Christus kommer ifrå Oljoberget, Ty såsom olja betyder Nåd, så betyder berget denna nådenes storlek. Borg Luther 1: 20 (1753).
3) (†) motsv. STOR, adj. I 5 (o. 6): storhet (se d. o. 5). Thet (är) .. en otidig förmätenhet osz allom medfödt, men särdeles them Mäcktigom, at förut wetta, om Ödet och Lyckan ämnar them then Storlek the åstunda. Block Progn. Dedik. 1 (1708). (Napoleon) var slumpens älsklingsbarn — deri ligger en god del af hans storlek. Kullberg Domaren 130 (1842).
4) (†) motsv. STOR, adj. I 6: storhet (se d. o. 7) l. skicklighet o. d. Salchow fick (vid skridskotävlingarna i London) godt tillfälle att på den utmärkta isen visa den storlek (möjl. felaktigt för storhet) han kan prestera samtidigt med säkerhet och god hållning. NordIdrL 1902, s. 53.
5) (†) motsv. STOR, adj. I 7: storhet (se d. o. 8). Cellarius 82 (1699, 1729).
6) (†) motsv. STOR, adj. I 8, särsk. till I 8 d γ: storhet (se d. o. 9). Evangelium upläst förklarning om Högtijdhenes (dvs. julhögtidens) storlek. Bureus Suml. 29 (c. 1600). (Lat.) Granditas .. (sv.) Storlek, wigtighet. Ekblad 150 (1764).
7) motsv. STOR, adj. I 12 a, b, om (ngns l. ngts faktiska) utsträckning i längd l. höjd l. bredd l. ytvidd l. rymd l. dyl. l. om ngts (fastställda) omfattning l. omfång l. mängd o. d.; egenskapen l. förhållandet att vara (så l. så) stor; jfr STORHET 11. En staty i naturlig storlek. Ett fotografi i förminskad storlek. OPetri 3: 521 (c. 1535). I prestegård skal wara stufwa med twå kamrar, kök, brygghus med bakugn .. alle til then storlek, som särskilt ther om stadgadt är. BB 26: 2 (Lag 1734). Nahum .. uppsatte efter storleken böckerna på bokhyllan. CFDahlgren 4: 126 (1831). Stegets storlek beror af personens storlek. Apelbom Danssk. 5 (1888). Det var en metallcylinder ungefär på storlek med ett servettfodral. Serner Birck 208 (1917). Ångermanälvens flodområde .. är till storleken det fjärde i landet. SvGeogrÅb. 1952, s. 10. — jfr BILD-, FICK-, HAGEL-, JÄTTE-, KNYTNÄVS-, KORN-, KROPPS-, LEVNADS-, LIVS-, MANS-, MEDEL-, NATUR-, PAPPERS-, RUMS-, RYMD-, RÖRELSE-, SANDKORN(S)-, SILO-, SKIV-, SLIPKORNS-, VALNÖTS-STORLEK m. fl. — särsk.
a) om var o. en av de (i regel med siffra (siffror) l. bokstav (bokstäver) betecknade) grader l. klasser som används för indelning av vissa föremål (särsk. kläder, spik o. d.) med hänsyn till dessas mått l. utsträckning l. omfång, ofta liktydigt med: nummer (se d. o. 7 g), storleksgrad; äv. om vara l. föremål av viss storlek. Ha storlek 45 i skor. Den minsta, största storleken. Små, stora storlekar. Mina skor måste wara af denna storlek. Serenius Eee 2 a (1734). Til åminnelse af .. (1693 års) Jubilæum lät .. (K. XI) slå en Medaille i guld til 50 Ducater och i Silfwer til 6 lod. Mindre exemplar gjordes äfwen af 15:de storleken. Wallquist EcclSaml. 1—4: 212 (1789). Spik, kulor m. m. af flere storlekar. Weste FörslSAOB (c. 1817). Knappnålar .. sorterade storlekar från 24—30 m/m per bref. PriskurCronquist 1898, s. 29. Kostymer i alla storlekar. SvHandordb. (1966). — jfr MEDEL-, MELLAN-, MINIMI-, NORMAL-, SKO-, STANDARD-STORLEK m. fl.
b) astron. i fråga om mått på en himlakropps ljusstyrka, magnitud; särsk. i fråga om stjärnorna som efter sin skenbara ljusstyrka indelas i olika storleksklasser (förr endast medelst visuell mätning, numera medelst fotografisk l. fotoelektrisk mätning); äv. bildl. Om Stiernornars stoorleek, lop, och werckande. Muræus Arndt 4: 54 (1648). At indela alla med blåtta ögonen synliga stjernor uti classer af storlekar. Melanderhjelm Astr. 1: 140 (1795). (Saturnus’) sken är hwitt, och synbara storleken något mindre än Jupiters. Hartman Naturk. 17 (1836). Jag hade sett många kvinnor före dig, stjärnor av olika storlekar. SkrSamfSvIsl. 2: 125 (1932). En stjärna av första storleken. Östergren (1947). Storlek eller magnitud, ett mått på en stjärnas ljusstyrka. Wallenquist AstrVT 240 (1977).
c) närmande sig bet.: storleksordning; i sht i sg. best. Sammanlagt har det under åren 73—76 rört sig om en överflyttning i storleken 16 miljarder. SmålP 5/12 1977, s. 2.
d) (†) omfattning. Årets storlek 365. dag. 5. tim. 49. min. Hofcal. 1738, s. 2.
e) (†) amplitud (se d. o. a). Af svängningarnes .. storlek (beror) tonens styrka. Möller LbMus. 1 (1880).
8) (†) motsv. STOR, adj. I 12 a, = STORHET 12 a. Brandt Math. Fört. 10 (1718). Huru man .. (i algebra) beteknar storlekar med bokstäfwer. LärdaT 1745, s. 195. Tal, så wäl som alla storlekar i gemen, måste antingen wara lika stora eller olika. Palmquist Räkn. 10 (1750). Regula de Tri, som innehåller sättet, at af 3:ne bekanta Storlekar finna den fjerde proportionelle. Bergklint MSam. 1: 125 (1781). Emedan alla physiska ämnen och phenomener verkeligen äro storlekar, altså måste (osv.). Gadolin PVetA 1786, s. 20. Lindelöf AnGeom. 159 (1864).
Ssgr (i allm. till 7): (7 a) STORLEKS-BETECKNING. Motorför. 1928, nr 7, s. 6 (på bilringar). Varulex. Beklädn. 182 (1945; på konfektionssydda damkläder).
-FÖRHÅLLANDE. förhållande (se d. o. 5 d) i avseende på storlek (dimensioner). Retzius FinKran. 172 (1878; rörande kranier). Lärjungarna måste .. övas i att mäta och bedöma geografiska storleksförhållanden under jämförelse mellan kartor i olika skalor. SvGeogrÅb. 1928, s. 189. Utgifter som står i ett visst storleksförhållande till varandra. IllSvOrdb. (1955).
-FÖRSKJUTNING. jfr förskjuta V 1. Blickarna dragas med makt mot djupet av arkitekturens linjer, av figurernas våldsamma storleksförskjutningar. Romdahl NordeurBildK 92 (1926). Höök OffentlSekt. 109 (1962; i fråga om förskjutning av antal).
-FÖRÄNDRING. Värdefulla resultat (har) nåtts angående glaciärers storleksförändringar och materialhushållning inom detta arida polarområde (dvs. Peary Land) på Grönland. SvGeogrÅb. 1949, s. 122.
-GRAD.
1) till 7. Äplefruktens storleksgrader har man bestämt efter ett visst, antaget mått. Eneroth Pom. 1: 97 (1864). Modern s. k. kamera-automat, där inställning av olika storleksgrader och bildens fininställning automatiskt sker. Kroon Reprodukt. 28 (1935).
2) (†) till 8: storleken på tangenten uttryckt i grader. Tangenten för en båge genomgår alla möjliga tänkbara storleksgrader. Wetterstedt Trigon. 67 (1860).
-GRUPP. jfr -klass. De minsta storleksgrupperna af plattfiskar utgöras af sandskäddor. SvD(A) 22/2 1916, s. 7.
-GRÄNS. jfr gräns 2. VFl. 1911, s. 124.
-JÄMFÖRELSE~0200. Samuelsson HALärovUpps. 86 (1952).
-KATEGORI. jfr kategori 3 o. -klass. SvGeogrÅb. 1946, s. 110.
-KLASS.
1) motsv. klass 5 c (β). Folktätheten i de samhällen, vi vant oss vid att kalla städer eller stadslika, är i regel av en så helt annan storleksklass än landets i övrigt, att (osv.). Globen 1922, s. 2.
2) grupp av levande varelser l. föremål, företeelser o. d. som sammanförts efter sin storlek o. som framträder ss. en enhet; jfr klass 6. JernkA 1851, s. 376. Jordbruksbefolkningens fördelning med hänsyn till äganderätt och jordbrukens storleksklasser. Hellström NorrlJordbr. 151 (1917). Vilket myller av fartyg av alla storleksklasser. Wahlund KursJam. 106 (1938). Den svarta pantern, det blodtörstigaste bland alla kattdjur inom sin storleksklass. Bergström Bohem. 133 (1939). särsk. astron. motsv. 7 b, om var o. en av de klasser vari stjärnorna indelas med hänsyn till deras skenbara ljusstyrka. De högre storleksklasserna .. omfatta sådana stjernor, som endast med tillhjelp af tuber och teleskoper kunna ses. Lindhagen Astr. 128 (1858). Den första uppränningen till astrofotometrien ha vi redan i Ptolomæus’ ”Almagest”, som bl. a. innehåller en stjärnkatalog, vari stjärnorna äro indelade i storleksklasser efter sin skenbara ljusstyrka, från de ljusstarkaste och nedåt: 1:a, 2:a, 3:e storleksklassen o. s. v., för övrigt i stort sett samma indelning, som användes ännu i dag. 19Årh. V. 1: 221 (1922). Wallenquist AstrVT 233 (1977).
Ssg: storleksklass-indelning. till -klass 2, särsk. till -klass 2 slutet. Bergstrand Astr. 542 (1925).
-KLASSIFICERING. HT 1953, s. 281.
-KONSTANS. psykol. om förhållandet att föremål med känd storlek upplevs som lika stort på olika avstånd från betraktaren, trots att näthinnebildens storlek varierar omvänt med avståndet. 2SvUppslB 16: 693 (1950).
(8) -LÄRA. [jfr t. grössenlehre] (†) = storhets-lära. Huru kallas den Wetenskapen, som endast betraktar storleken och myckenheten uti förekommande ting? Mathesis, Mathematik eller Storleks-Lära. Regnér Begr. 10 (1780). Möller (1807).
-MINSKNING. LbKir. 2: 155 (1922).
-MÅTT. jfr mått, sbst.4 3. Femte skalet (hos vissa ledsnäckor) är alltid mest utveckladt, och på detta tagas af Middendorff alla storleks- och vinkelmått. Lovén ÅrsbVetA 1845—49, s. 54. Wallén Hennig GåtfLänd. 177 (1926; i fråga om farkoster).
(7 a) -MÄRKNING. AB 1958, nr 320, s. 22 (i fråga om damkonfektion).
-NIVÅ. jfr nivå 3. Nellbeck Skogsv. 25 (1961).
(7 a) -NUMMER. jfr nummer 7 g. Genom att jernen (i en s. k. ovanläderstansmaskin) i eggen eller genom stämpling kan förses med storleks- och viddnummer, sparas all ytterligare stämpling. SvLädSkoind. 1911, s. 274.
-ORDNING.
1) ordning (se d. o. 1) efter storlek. ’Nu tar ja er i storleksordning’ sa ja, ’fram me den störste!’ Wallert RoslagFamn 168 (1944).
2) om den ordning (se d. o. 16) i klasser l. kategorier vari företeelser är l. tänkes vara indelade med hänsyn till deras storlek; äv.: plats i sådan ordning; särsk. (o. numera nästan bl.) övergående i bet.: storlek. 2NF 18: 854 (1913). Cellerna äro .. en genom sin sammansättning och storleksordning synnerligen ändamålsenlig .. form af den lefvande materians individualisering. Därs. 33: 36 (1921). De europeiskt byggda husen (i Kabul) äro ännu ganska sällsynta och icke heller av den storleksordning, att de kunde ifrågakomma som legationer. Mohn Afghan. 165 (1930). En siffra av astronomisk storleksordning. Ringertz Curie Mor 230 (1937). (Musikaliska) akademiens bibliotek är det främsta i sitt slag i Skandinavien och i storleksordning det sjätte eller sjunde i Europa. NFMånkr. 1938, s. 127. På förti år har tonnaget i vårt lands handelsflotta vuxit till nionde storleksordningen i världen. Kjellgren Smar. 242 (1939). Atomladdade projektiler har en verkan av helt annan storleksordning än konventionella granater. SkjutlArm. 1956, mom. 3. särsk.
a) (i naturvetenskapligt fackspr.) i fråga om storleksgrad l. ungefärlig storlek; särsk. dels i uttr. av storleksordningen, ofta liktydigt med: cirka, ungefär, dels (mat.) i uttr. samma storleksordning, om det förhållandet att två storheters förhållande förblir ändligt, då de båda storheterna konvergerar mot noll l. oändligheten. 3NF 23: 958 (1937; i fråga om matematik). En atoms dimensioner äro av storleksordningen några tiomilliondels mm. NFMånKr. 1939, s. 574. Friktionskoefficienten för en stålkula, som rullar på en järnskiva, är av storleksordningen 0,001. Bergholm Fys. 1: 31 (1953). särsk. fys. om ett tals ungefärliga storlek uttryckt i närmaste tiopotens. 3NF 23: 958 (1937). Inom fysiken betyder .. storleksordning någonting mycket speciellt, nämligen en bestämning av storlek uttryckt såsom dignitet av tio. Man kan alltså säga ”Jordens massa är av storleksordningen 1022 ton, och solens är 1027 ton”. UNT 18/1 1974, s. 14.
b) astron. storlek (se d. o. 7 b), magnitud. En stjärna av en viss storleksordning utsänder 2 1/2 gånger så mycket ljus som en stjärna av närmast högre storleksklass. Strömgren AstrMin. 1: 53 (1921). En .. stjärna av första storleksordningen. Bengtsson RödKrabbÖ 53 (1941).
c) i uttr. ngt är av ngts storleksordning, ofta liktydigt med: ngt är ungefär lika stort som ngt; vara av samma storleksordning (som ngt) o. d., vara ungefär lika stor (som ngt), ha ungefär samma omfattning (som ngt). Städer av Stockholms storleksordning. Sernander SthmNat. 160 (1926). Vid första påseendet verkade .. Skogaholms plan ganska ovanlig, med en rumsgruppering som man relativt sällan mött i hus av samma ålder och storleksordning. Selling SvHerrg. 11 (1937). Järnmalmstillgångarna (i Nederländska Indien) äro av samma storleksordning (som koltillgångarna). SvGeogrÅb. 1943, s. 195. Sådana öar som Java och Sumatra äro icke lika stora, de äro sålunda icke av samma storlek, men de kunna sägas vara av samma storleksordning. SvD(A) 3/7 1944, s. 8.
d) i allmännare anv., i fråga om stor (grad av) omfattning, betydelse, värde, kvalitet o. d. En personlighet av en helt annan storleksordning än den man finner hos (osv.). Bengtsson Silv. 220 (1931). Den förändring .. (ordet snille) undergått (sedan 1700-talet) är icke av kvalitativ art .. utan gäller, efter allt att döma, endast dess storleksordning. Malmberg Värd. 151 (1937). Tillhagen (o. Dencker) SvFolklek. 1: 37 (1949; i fråga om slagsmål). BonnierLM 1954, s. 731 (i fråga om roman). Det tycks föreligga klen information om storleksordningen hos de problem (med förvaring av kärnavfall) man kämpar med på många områden i många länder. DN 18/6 1979, s. 17. särsk. i uttr. av första storleksordningen, betecknande att ngn l. ngt är mycket framstående i sitt slag l. mycket stor(t). Den enda seger av första storleksordningen som de konfedererade någonsin vunno i väster. Bengtsson Silv. 144 (1931).
e) (ngt vard.) i uttr. (i) storleksordningen så l. så mycket, (på l. omfattande) ungefär l. cirka så l. så mycket. Göra besparingar i storleksordningen 40 miljoner kr. SvD 24/2 1971, s. 1. Det (tar) storleksordningen tusentals år för detta (av radioaktivitet) förorenade grundvatten att nå jordytan. Därs. 11/11 1976, s. 3. En rimlig uppskattning är att en ersättning av det svenska 12-reaktorsprogrammet med kolkraft skulle ge totalt storleksordningen 5000 cancerfall. DN 20/3 1980, s. 8. (Tio år i fängelse) är i storleksordningen 90 000 timmar. Därs. 19/9 1989, s. 7. —
-RATIONALISERING. om rationalisering av storleken l. omfattningen av ngt (t. ex. industri, jordbruk, företag). Lokaliseringen (av möbelindustrin) är spridd, och förutsättningarna för storleksrationalisering genom sammanslagning är små. Form 1952, s. 164.
-SIFFRA. siffra (se d. o. 6) som anger ngts storlek l. mängd. Svedelius Statsk. 3: 143 (1869).
-SKALA. jfr skala, sbst. 1, o. -ordning. Att uppställa en storleksskala för björnens fotstämplar .. må ingen tilltro sig. Hemberg JagtbDäggdj. 200 (1897). VetenskIDag 274 (1940; i fråga om stjärnor).
-SKILLNAD. skillnad i storlek. Sefve UtvLär. 181 (1926).
-SORTERA. sortera (ngt) efter storlek. Sonesson BöndB 126 (1955).
-TILLVÄXT~02 l. ~20. tillväxt i storlek. SkandVeterT 1944, s. 338.
-TYNGD. (†) om den vikt av det omgivande mediet som en kropp undantränger o. som är i proportion till kroppens volym. När Een ting, och ehuad som hälst thet är, wäger och röres; så går så myckit af thesz tyngd, som thet vndanwijkande Medlets, theruti thet wäger, och röres, storleks-tyngd är, i sigh sielf. Stiernhielm Arch. H 3 a (1644).
-UPPSKATTNING~020. uppskattning av ngts storlek; särsk. (pedag.): uppskattning av ett tals storlek. Storleksuppskattningarna (av virus o. gener) överensstämmer .. väl med varandra. BokNat. Liv. 23 (1951). Huvudräkningsövningar; överslagsberäkningar och storleksuppskattningar. SFS 1962, s. 1331.
-ÖKNING. Krigsfartygens storleksökning. VFl. 1920, s. 99. Storleksökningen av ett företag. SvTeknUppslB 3: 26 (1944).

 

Spalt S 12377 band 31, 1991

Webbansvarig