Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STOCK- ståk3~.
Etymologi
[jfr motsv. anv. av d. stok-, nor. stokk-, t. stock; förleden är utvecklad ur sådana ssgr till STOCK, sbst.1, som STOCK-BLIND, -DUM, -LAT i deras allmänt förstärkande bet.; jfr med avs. på bildn. SPLITTER-, SPRITT- samt SHast i MeijerbArk. 16: 21 ff (1980). — Jfr STOCKMÄTT]
ssgsförled med förstärkande bet.: mycket l. väldigt l. oerhört l. helt (igenom) o. dyl. l. (stelt l. orörligt o.) envist l. inbitet l. halsstarrigt l. förstockat o. d.; ss. förled i ssgr med sbst. ss. senare led: som helt igenom är det som huvudordet utsäger, fullständig o. dyl. l. (stel l. orörlig o.) envis l. inbiten l. halsstarrig o. d.; förstockad.
Ssgr (vard.; i allm. med motsvarigheter i d., nor. o. t. Anm. Vissa nedan anförda ssgr, t. ex. stock-mörk, uttalas stundom emfatiskt ss. två ord, t. ex. ståk4 mör4k): STOCK-ARISTOKRAT. (numera bl. mera tillf.) fullständig l. inbiten l. halsstarrig aristokrat, förstockad aristokrat. Strindberg NRik. 9 (1882).
-ARISTOKRATISK. (numera bl. mera tillf.) fullständigt l. halsstarrigt aristokratisk. Knorring Ståndsp. 3: 70 (1838).
-BRITT. (numera föga br.) fullständig l. hundraprocentig britt; förstockad britt. En stock-britt anser sin egen konstitution som den enda saliggörande. SvT 1852, nr 27, s. 4.
-ENGELSMAN. (tillf.) jfr -britt. Denne torre, nyktre stockengelsman. Silberer EngStatsm. 27 (1917).
-FILISTER. (numera föga br.) fullständig l. förstockad filister (se filisté 2). Scholander 3: 100 (1861).
-FRÄMMANDE. (numera bl. tillf.) fullständigt främmande (se d. o. 7, särsk. 7 a). En stockfrämmande menniskia. AsiatB 1: 98 (1741).
-FULL. (mera tillf.) fullständigt berusad, stupfull. Strandberg Trolleb. 64 (1917).
-INNERLIGT, adv. (mera tillf.) i uttr. stockinnerligt dum, stockdum; jfr innerlig 5. Engström Milst. 161 (1929).
-ISTADIG. (i fackspr.) om häst: fullständigt l. halsstarrigt l. förstockat istadig. KrigVAT 1839, s. 288.
Avledn.: stockistadighet, r. l. f. (i fackspr.). KrigVAT 1839, s. 288.
-KATOLICISM. (numera bl. tillf.) jfr -konservatism. Atterbom Minn. 551 (1819: stock-catholicism).
-KONSERVATISM. konservatism kännetecknad av stockkonservativa idéer l. åsikter, fullständig l. förstockad konservatism. Andersson Brevväxl. 2: 129 (1850).
-KONSERVATIV. helt l. fullständigt konservativ l. förstockat konservativ; ultrakonservativ. Adeln anses vara till pluraliteten stock-conservativ. Stenhammar Riksd. 3: 329 (1850). Till sina idéer om kultur var arbetarpressen oftast stockkonservativ. Lo-Johansson Förf. 97 (1957).
-KRISTEN. (numera bl. tillf.) helt l. fullständigt l. förstockat kristen (se d. o. I 2). Tegnér Brev 10: 146 (1842).
-LIBERAL. (mera tillf.) jfr liberal I 4 a, b o. -konservativ. SvD 4/3 1973, s. 5.
-LÄRD. (numera bl. tillf.) mycket l. väldigt lärd, genomlärd, spränglärd; särsk. substantiverat. PedT 1891, s. 282.
-MINT. (†) som har mycket l. synnerligen gott minne. Han är stockmint, som .. hästen. Celsius Ordspr. 2: 566 b (1709).
-MÄSTARE, sbst.2 (sbst.1,3 se sp. 12011 o. stok-mästare). (†) i uttr. konservativ stockmästare, om ledande l. framträdande person bland de stockkonservativa; jfr mästare 7. Ahnfelt StudM 1: 150 (1857).
-MÄTT, se d. o. —
-MÖRK. [jfr t. stockfinster, möjl. delvis: mörk som ett fängelse (jfr stock, sbst.1 2 m)] (ngt vard.) helt l. fullständigt l. totalt mörk (se mörk, adj. 2 a, b), nedmörk, kolmörk, beckmörk; äv. bildl. (särsk. motsv. mörk, adj. 12). Isogæus Segersk. 972 (c. 1700; om natt). Fylleris lasten, som äfwen hörer til de stockmörka gärningar. 2BorgP 3: 553 (1726). Törneros (SVS) 1: 90 (1823; om farstu). Ännu då det blivit stockmörkt valsade haren runt våra pass. Knöppel VitDöd. 170 (1922).
-MÖRKER. (ngt vard.) fullständigt l. totalt mörker, beckmörker; äv. bildl., motsv. mörker 4, särsk. 4 e. Nordforss (1805). Tegnér Brev 1: 290 (1816; bildl.). I stockmörkret i lagårdsgången snavade han över ett ämbar. Östergren (1946).
-NAKEN. [jfr mlt. stoknätet, t. stocknackt] (†) fullständigt naken, spritt naken. 3SthmTb. 2: 4 (1596).
-NEKA. (föga br.) helt o. hållet neka (se neka, v.2 1), blankt neka, blåneka. SvD 14/2 1930, s. 18.
-ORTODOX. helt l. fullständigt ortodox (se ortodox, adj. 13); särsk. motsv. ortodox, adj. 1. Där vandrade Petrus Lombardus, / de stockortodoxes profet. Fröding Eftersk. 1: 98 (c. 1890, 1910).
-PRÄST. (numera föga br.) om person som helt igenom är präst (o. inget annat) l. helt är präglad av sitt prästerliga yrke. Tegnér Brev 3: 61 (1824).
-REAKTIONÄR. fullständigt l. förstockat reaktionär (se d. o. I 2). NordRevy 1895, s. 101.
-RIK. (ngt vard.) mycket l. väldigt rik, stenrik, rik som ett troll. Lind (1749; under stein-reich). Den stockrika Vänersborgsfabrikören. Törnblom Svartb. 149 (1914).
-ROJALIST. fullständig l. förstockad rojalist. Topelius Vint. I. 1: 49 (1863, 1880).
-SVENSK, m.//ig. (numera föga br.) person som är fullständigt l. helt igenom l. oinskränkt l. rent svensk (jfr -svensk, adj.). Wingård Minn. 12: 10 (1850).
-SVENSK, adj. (numera föga br.) fullständigt l. helt igenom l. oinskränkt l. rent svensk. Atterbom PhilH 294 (1835; om fördom). Det är i .. (A. M. Lenngren) bra mycket af en stock-svensk borgarfru. Atterbom (1855) i 3SAH XXXVIII. 2: 288. —
-SÄKER. (ngt vard., mera tillf.) helt l. alldeles l. fullständigt säker, spiksäker. Bergman Boksl. 16 (1942).
-UNGRARE. (numera föga br.) person som helt (igenom) är ungrare; jfr -svensk, sbst. JGRichert (1849) hos Warburg Richert 2: 318.

 

Spalt S 12019 band 30, 1989

Webbansvarig