Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STJÄRTA, sbst.1, r. l. f.; pl. -or (Rålamb).
Ordformer
(stiert- (-tth-))
Etymologi
[sv. dial. stjärta, stjärt på årder; till STJÄRT]
(†)
1) stjärt (se d. o. 1). Fötterne (på de kokta kräftorna) tagz à part medh Stiertorne. Rålamb 14: 120 (1690).
2) om mantellöpare; i ssgn MANTEL-STJÄRTA (SkeppsgR 1543).

 

Spalt S 11986 band 30, 1989

Webbansvarig