Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STIMULANS stim1ɯlan4s l. sti1m-, l. -ul-, l. -aŋ4s, ss. n. (i konkret anv.) äv. sti4mulans, r. l. m. (Edgren Kovalevsky 80 (1892) osv.) l. (i sht konkret o. i pl.) n. (Hygiea 1843, s. 514 osv.); best. -en resp. -et; pl. -anser (SD(L) 1904, nr 331, s. 2, osv.) l. -antia -an4tsia (TLäk. 1832, s. 43, osv.) l. -antier -an4tsier (Berg Fröding 29 (1910) osv.); ss. n. nästan bl. (o. med akut accent alltid) -antier (se ovan) l. -antia (se ovan); äv. (föga br.) STIMULANTIA stim1ulan4tsia l. sti1m-, r.; best. -an.
Ordformer
(stimulans 1843 osv. stimulantia, sg. 1911 osv. stimulantia, pl. 1832 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. stimulans, t. stimulanz, eng. o. fr. stimulant; substantivering av lat. stimulans (gen. -antis, n. pl. -antia), p. pr. av stimulare, stimulera (se STIMULERA); uttalet med betoning på första stavelsen torde bero på anslutning dels till lat., dels till uttalet av STIMULUS; med avs. på formen -antia, sg., jfr sg.-formen rekvisita, ss. biform till REKVISITUM]
om ngt som stimulerar (jfr STIMULUS), stimulerande medel (se MEDEL, sbst. 13, o. jfr STIMULERA b); utom i slutet särsk. om ngt abstr. som utgör en drivkraft l. en sporre l. en eggelse l. ett retmedel o. d. för åstadkommande l. ökning av aktiviteten hos ngn l. ngt; stundom närmande sig (anv. av ett vbalsbst. o.) bet.: stimulering l. stimulerande l. eggelse. Uppmuntran och stöd från läraren innebär stimulans för skoleleven. Ackordsarbetet utgjorde en stimulans för ökade insatser. Det kulturella livet fick många stimulanser utifrån. Endast i de stora europeiska hufvudstäderna kunde hon trifvas, endast där fann hon den andliga stimulans, hon behöfde. Edgren Kovalevsky 80 (1892). Arbetet var .. (F. W. Scholanders) narkos och stimulans, någon annan begagnade han ej. Ahrenberg Männ. 2: 260 (1907). För att ytterligare sporra köplusten utlovade biskopen (i sitt stift på 1400-talet) vanligen fyrtio dagars avlat åt köparen (av handböcker för gudstjänstbruk) — en stimulans, som vår tids förläggare tyvärr ej hava till sitt förfogande. Schück SvFörlBokhH 1: 22 (1923). Madame de Staël, som .. icke kunde undvara salongernas och konversationernas stimulantia och i detta avseende var typiskt fransk. BonnierLittH 4: 18 (1930). I vår tid innebär stimulansen av landskapskänslan, t. ex. genom hembygdsrörelsen, vanligen en utpräglad stimulans av känslan för hela landet. Beskow Eur. 9 (1937). Soppa, serverad i form av klar buljong, innehåller ej mycket näring, men ger god stimulans. StKokb. 245 (1940). SvD 13/7 1978, s. 2. — jfr SPAR-STIMULANS. — särsk. konkret: stimulerande medel (se MEDEL, sbst. 13 b α, o. jfr STIMULERA b), retmedel (se d. o. 1 a) l. njutningsmedel o. d., stimulus (se d. o. a), stimulansmedel; oftast (i sht i formen stimulantia) i pl., om olika sådana medel; excitantia, exciterande medel (se EXCITERA 2). Så väl af de sjukes yttrade önskan, som af liköppnings-phænomenerna, slöt .. (man) att stimulantia icke passade (att ges åt kolerasjuka). TLäk. 1832, s. 43. Ett stimulans .. (kan) ingå i planen för .. (en viss sjukdoms) behandling. Hygiea 1843, s. 514. Haschisch eller någon annan kraftig stimulans. Ashton-Wolfe OndTjusn. 275 (1931). Kalmus .. var, innan den år 1547 kom till Österrike .. känd och prisad av araberna och perserna .. som ett kraftigt stimulans för könsdriften. Hewe VälsignVäxt. 82 (1939). Jag har avsvurit kulturens giftiga stimulanser, kaffe, tobak och sprit, endast en kopp svagt te unnar jag mig om morgnarna. Siwertz Pagoden 9 (1954). Dopingen (inom idrotten) har ökat kraftigt de senaste 30 åren i takt med ökningen av tillgängliga stimulantia och idrottens kommersialisering. NordMed. 1975, s. 227.
Ssgr: A: STIMULANS-BEHOV. jfr behov 2. SvRödK 1927, s. 346.
-BIDRAG~02 l. ~20. bidrag (se d. o. b) givet ss. stimulans l. för att stimulera. GHT 24/4 1954, s. 4. Utbildningsbidrag består av dagpenning, stimulansbidrag och särskilt bidrag. SFS 1976, s. 442.
-MEDEL. stimulerande medel (se medel, sbst. 13, särsk. 13 b α o. jfr stimulera b), stimulans (se stimulans slutet). Knöppel Morg. 207 (1913; om snus använt ss. mullbänk). Serner CollinAffLond. 177 (1914; om sätt att motverka livsleda). Upsala(A) 2/7 1925, s. 1 (om kokain).
-MISSBRUK~02 l. ~20. missbruk (se d. o. 1 c) av stimulantier (se stimulans slutet). Östergren (1946).
-PAKET. bildl., om ett antal av samhöriga l. på en gång vidtagna stimulansåtgärder. GHT 10/12 1971, s. 10 (om regeringsåtgärder).
-PROGRAM. program (se d. o. 3) som avser att åstadkomma stimulans. SvD 13/1 1974, s. 18.
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd avseende att åstadkomma stimulans. Vissa statliga stimulansåtgärder för exporten föreslås. FrDepartNämnd. 1972, s. 84.
B (till slutet; mera tillf.): STIMULANTIA-ANVÄNDNING~020. användning av stimulantia. NordMed. 1975, s. 229.
-BRUK. bruk av stimulantia. Motion i 2kam. 1968, nr 83, s. 6.

 

Spalt S 11830 band 30, 1989

Webbansvarig