| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STILETT stilät4, förr äv. STYLETT, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Sundén (1891) osv.) ((†) -s Meyerson SerafimInstr. 87 (i handl. fr. 1755)).
1) (†) stylus (se STIL, sbst. I 1). (Ceyloneserna) rijta in vthi (palm-)Bladen Bookstäfwerna medh een Stylet aff Järn eller een Hwaszsticka aff hårdt Trää. Kiöping Resa 84 (1667).
2) (ss. stickvapen använd) (kort) dolk (se d. o. 1); i sht om dolk med (tunn o.) ytterst vass l. spetsig (tre- l. fyrkantig l. sylformad) klinga; äv. om stickvapen bestående av en (spatser)käpp l. dyl. l. ett skaft vari en vass l. spetsig klinga (av ovan angivet slag) finns anbragt på sådant sätt att den gm en (liten osynlig) fingerrörelse kan bringas att springa fram (äv. enbart om själva klingan). Barckhusen Cotossichin 3 (1669). Stilet, (dvs.) en kiepp med en klinga uti. Biurman Brefst. 177 (1729). Stilett, (dvs.) en kort dolk. Pfeiffer (1837). Här (dvs. i Italien) är stiletten kyssens nära frände. Snoilsky 2: 45 (1881). Vapen .. Till dessa nummer höra även stiletter, som i regel hava treeggad eller sylformig klinga. VaruhbTulltaxa 1: 553 (1931). Ibland såg .. (käppen) bara ut som en käpp, men tryckte man på en knapp, sprang där fram en skarp stilett. Zetterström Dag 38 (1946). När ynglingen skulle anhållas för fylleri drog han fram en stilett och riktade den mot polisen. DN(A) 1957, nr 294, s. 9. Kungl. Maj:ts förordning om förbud mot innehav av vissa stiletter. SFS 1959, s. 781. — jfr SPRING-STILETT. — särsk. oeg. l. bildl., om ngt som i ett l. annat avseende liknar l. erinrar om en stilett (jfr 4); särsk. dels om författares penna, med tanke på att den är ”vass” l. ”bitande”, dels ss. förled i vissa ssgr. I gallsicktige Sckalder .. Förvandlen ej lengre eder penna till en stilletto. Kellgren (SVS) 1: 162 (1776); jfr Därs. 5: 279 (1795: stilette). (Tärnan) dansar .. kring kråkan, huggande efter henne med sin eleganta stilett till näbb. Rosenius Naturst. 20 (1897). (jfr: Min causeurstilett är slö. Smith Kväll. 41 (1908).)
3) [eg. specialfall av 2] med. (ytterst) kort o. spetsigt (treeggat) kirurgiskt skärinstrument för upptagande av hål (sår) i hud l. annan fast kroppsvävnad (för uttömning av gaser l. vätskor l. införande av sond l. rör); särsk. om sådant treeggat skärinstrument utgörande del av troakar l. sond l. blodprovsinstrument. Honom (gavs) anledning, att han med en Stilet såret Sonderade. CollMedP 1704, s. 265. M Hanels seringue (dvs. spruta) för ögonen bestående af 2:ne små tuyaux (dvs. rör) af guld för puncta lacrimalia, samt 2 stilets. Meyerson SerafimInstr. 87 (i handl. fr. 1755). (Paracentes) verkställdes .. mellan 5—6 refbenen på sidan: den förrättades med en så kallad sonde explorative, hvars stilett ej var tjockare än en vanlig stoppnål. Hygiea 1842, s. 12. Stilett, ett litet läkarinstrument som brukas när man skall ta blodprov. Östergren Ant. 6/2 1920. Trokaren sticks in på en speciell punkt på kons (som lider av trumsjuka) sida, stiletten dras ut och gaserna kan avgå genom hylsan. BraBöckLex. 23: 245 (1982; med bild av stilett). — jfr SILVER-STILETT.
4) [eg. specialfall av 2 slutet] (†) om visare i solur; jfr STIL, sbst. I 2. Skuggan, som formeras af den mot Meridianen lodrätta styletten (på ett med kompass kombinerat solur), wisar Solens werkliga tima. GT 1787, nr 60, s. 3.
-FORMIG. som har form(en) av en stilett. Nilsson Fauna 1: 35 (1847; om ben hos fladdermus). Trägårdh Skogsins. 418 (1939; om spinnkvalstrens mundelar). —
(2 slutet) -KLACK. [jfr eng. stiletto heel] om extremt hög, smal o. spetsig klack på damsko. ST 2/7 1960, s. 7. —
-KÄPP. (spatser)käpp med en i änden dold stilett som (gm en liten (osynlig) fingerrörelse) kan bringas att springa fram. Östergren (1946). —
-VASS. vass ss. en stilett; äv. (jfr stilett 2 slutet) bildl. Linder Sällsk. 11 (1918; bildl., om repliker).
Spalt S 11763 band 30, 1989