Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STEFANIT stef1ani4t l. ste1f-, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(äv. steph-)
Etymologi
[jfr eng. stephanite; av t. stephanit, till namnet på den österrikiske ärkehertigen Stephan († 1867); namnet tidigast använt 1845 av den österrikiske mineralogen W. K. von Haidinger († 1871)]
miner. av silver (c. 68 %), antimon o. svavel bestående silvermalm. Rebau NatH 3: 46 (1879). BraBöckLex. 21: 319 (1979).

 

Spalt S 11326 band 30, 1989

Webbansvarig