Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STEARAT ste1ara4t, n.; best. -et; pl. (om olika slag) = (Bolin OrgKem. 89 (1925) osv.) l. -er (ÅrsbVetA osv.).
Etymologi
[jfr t. stearat, eng. stearate, fr. stéarate; till gr. στέαρ, fast fett, talg (se STEARIN), medelst den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -at]
kem. om vart o. ett av stearinsyrans salter. Berzelius ÅrsbVetA 1824, s. 243. GummiteknRåvaruhb. 89 (1952).

 

Spalt S 11321 band 30, 1989

Webbansvarig