Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STATSKONST sta3ts~kon2st l. stat3s~ l. (vard.) stas3~, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet dels -kånst, dels med bindestreck mellan leden)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. statskunst, t. staatskunst; av STAT, sbst.3 (i bet. V 1), o. KONST]
konst (se d. o. 3 e) som består i att politiskt leda l. styra en stat o. utveckla l. forma dennas inre o. yttre förhållanden, (stats)politisk konst (stundom äv. övergående i allmännare bet.: (riks)politik; förr äv. (jfr KONST 2) liktydigt med: statslärdom l. statsvetenskap); äv. inskränktare o. konkretare, om statskonst (i ovan angiven bet.) sådan den manifesterar sig l. kommer till uttryck hos en statsman l. politiker l. regering o. dyl. l. hos en statsvetenskapsman o. d. (i denna anv. äv. pregnant, om ngns färdighet l. skicklighet i att utöva denna konst, närmande sig bet.: statsklokhet); i inskränktare o. konkretare anv. i sht förr äv. om politiskt tillvägagångssätt l. politisk metod l. taktik l. manöver l. fint (förr äv. oeg. l. bildl., liktydigt med: (metodiskt l. taktiskt) tillvägagångssätt, metod, taktik, knep); jfr STATSMANNA-KONST. Dalin Arg. 2: 145 (1734, 1754; inskränktare o. konkretare). Den fremande Regeringen (i Sv. under unionstiden) skulle en gång slutas med grufveliga våldsamheter, och Christierns tyranniske lynne gjorde dem odrägeligare, än en Regent med mera statskonst skulle vågat. Schönberg Bref 1: 179 (1777). I Konung Carl IX tid, skal Bonde-Ståndet oordenteligen hafva kommit til Riksmöten, så månge som behagat, så at deras mängd skulle hafva tagit liudet af de andra Stånden .. Det (är) nog vitterligt, at denne Konung nytjat en sådan Statskonst. Därs. 205 (1778). (Sv.) Statskonst .. (T.) Staatswissenschaft. Dähnert (1784). Så billig som vis är den statskonst i det Lärda, at först uppgifva .. et arbetes merit; och sedan .. strängt granska felen. Thorild (SVS) 3: 28 (1791). (Rebelledaren) hade .. skaffat sig rykte för att hafva stor talent för statskonster i allmänhet; han var i det afseendet ett slags taskspelare, som kunde äta brinnande blår utan att svälja ned en gnista. Lundgren MålAnt. 2: 205 (1872). Det var .. på statskonstens fält, som .. (Vilhelm III) vann sina vackraste framgångar. Pallin NTidH 98 (1878). Det gamla bortglömda ordstävet, att redlighet är den bästa statskonsten. Östergren (1945). — särsk. (numera föga br.) i utvidgad anv., konkret: lärobok i statskonst; jfr STATSKONST-LÄRA. Fant TalSASlotscap. 1789, s. 16.
Ssg: STATSKONST-LÄRA. (föga br.) lära (se lära, sbst. 2) i l. om statskonst(en), särsk. om hur denna bör vara beskaffad; jfr politik 1, statskonst slutet. 2NF 21: 1243 (1914). Därs. 26: 1088 (1917).
Avledn. (numera föga br.): STATSKONSTLIG, adj. som har avs. på l. gäller statskonst(en) l. som tillhör l. faller inom statskonstens område (äv. allmännare: (stats)politisk); äv.: som kännetecknar l. utmärker l. hör ihop med statskonst (anträffat bl. oeg. l. bildl., om ngns fintlighet: taktisk l. förslagen l. fiffig). (Drängen) Carlsson hade .. ett styft stycke arbete och dessutom icke ringa statskonstlig fintlighet att utveckla för att tränga igenom (dvs. lyckas förverkliga sina planer). Strindberg Hems. 52 (1887). Östergren 1: 896 (1917).

 

Spalt S 11250 band 30, 1989

Webbansvarig