Publicerad 1986   Lämna synpunkter
-SPÄNNARE ~spän2are, i bet. I r. l. m., i bet. II m. l. r., i bet. III m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[liksom d. -spænder efter t. spänner (med anslutning till SPÄNNA, v.3), till spann i bet.: spann av dragare (se SPANN, sbst.2); se äv. etymologisk parentes under ENSPÄNNARE, sbst.1—2]
ss. senare led i ssgr.
I. vagn (l. annat fordon) med l. för (så l. så många) dragare; se FYR-, TVÅ-SPÄNNARE o. ENSPÄNNARE, sbst.2
II. om (så l. så kopplad l. löpande) häst i spann; se SNED-SPÄNNARE.
III. med personbetecknande anv.; se ENSPÄNNARE, sbst.2

 

Spalt S 10554 band 30, 1986

Webbansvarig