Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPETSBÅGE spet3s~bå2ge, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. spidsbue, t. spitzbogen; av SPETS- o. BÅGE, sbst.1]
byggn. spetsig båge (se BÅGE, sbst.1 3); i sht: av två inåt öppna cirkelbågar med olika medelpunkt bildad sådan båge. Lansettformig, liksidig, tryckt spetsbåge, spetsbåge med vinkel under 60° resp. på 60° (o. med plats för en inskriven liksidig triangel) o. över 60°. Omvänd spetsbåge, båge bildad av två utåt öppna sammanställda cirkelbågar med olika medelpunkt. (Den saxiskabyggnadsstilens) hufvudkarakter är (bl. a.) följande: .. dörr- och fönsteröppningar betäckas med rundbågar, sällan träffas spetsbågar. Brunius Metr. 10 (1836). Att spetsbågen genomgår hela konstruktionen, att hvalf, arkader, fönster och nischer utföras med dess hjelp, detta träffa vi endast inom den götiska byggnadskonsten. Upmark Lübke 411 (1871). Centralpartiets figurframställning (på gravstenen i Ekeby kyrka på Gotl.) inramas av en gotisk arkitektur som med sina kolonner, spetsbågar, fialer och krabbor bildar en rik ornamental enhet. Fornv. 1957, s. 38.
Ssgr (i sht byggn.): A: SPETSBÅG-FORM, -FORMIG, -SIRAT, -STIL, -VALV, se C.
B: SPETSBÅGE-ARKITEKTUR, -FORM, -FÖNSTER, se C.
-FÖRVALS. (†) förvals med ”spetsbågsspår”. JernkA 1890, s. 86.
-SPÅR, -STIL, -VALV, se C.
C: SPETSBÅGS-ARKAD. arkad av pelare som uppbär spetsbågar. Hildebrand KyrklK 42 (1875).
-ARKITEKTUR. (spetsbåge- 1887) arkitektur med spetsbågar, arkitektur präglad av spetsbågar; jfr gotik. Rydberg KultFörel. 5: 205 (1887).
-FORM. (spetsbåg- 18591944. spetsbåge- 18711944. spetsbågs- 1839 osv.) form av en spetsbåge, spetsbåge(n)s form. Valv i spetsbågsform, valv i form av en spetsbåge, spetsbågsformigt valv. Brunius Resa 1838 199 (1939). Öfver ingångarna (till en indisk tempelbyggnad) höja sig ingångstornen .., vanligen försedda med utåt svängda sadeltak, hvarigenom gaflarna få spetsbågsform. UB 1: 197 (1873).
-FORMIG. (spetsbåg- 1888 osv.) som har formen av en spetsbåge, som har spetsbågsform; äv. ss. adv.: i spetsbågsform. Busch Fästn. 57 (1888; ss. adv.). Fornv. 1949, s. 248.
-FÖNSTER. (spetsbåge- 18571954. spetsbågs- 1853 osv.) fönster med spetsbågsformigt valv l. spetsbågsformigt fönster. Kræmer Sydfr. 98 (1853).
-GAVEL. gavel med spetsbågsformigt valv l. spetsbågsformig gavel. Bland skumma spetsbågsgaflar / Blott stränga tankar aflar / Den svarta strömmens sus. Wirsén Ton. 69 (1893).
-PORT. port med spetsbåge. Den majestätiska, fantastiskt skulpterade spetsbågsporten till Westminster Hall. Steffen ModEngl. 90 (1893).
-PRYDD, p. adj. prydd med spetsbåge l. spetsbågar. Brunius Resa 1838 251 (1839; om fält över kyrkport).
-PRYDNAD. prydnad i form av spetsbåge l. spetsbågar. Ett kyrkoskåp .. i Köpenhamn bär årtalet 1480 och är helt och hållet täkt med snidade spetsbågsprydnader. 1MinnNordM II. 3: 4 (1881).
-SIRAT. (spetsbåg- 1869) (numera mindre br.) spetsbågsprydnad. En Dopfunt af kalksten med spetsbågsirater. AntT 2: 91 (1869).
-SPÅR. (spetsbåge- 1885. spetsbågs- 18741894) (†) för trådvalsning: (förr använt) valsspår som (i genomskärningen) på två motsatta sidor har spetsbågsformig avslutning; jfr spets-spår. JernkA 1874, s. 253. Därs. 1894, s. 377.
-STIL. (spetsbåg- 18351973. spetsbåge- 18651944. spetsbågs- 1836 osv.) [jfr t. spitzbogenstil] byggnadsstil kännetecknad (bl. a.) av spetsbågen (ss. konstruktivt och dekorativt byggnadselement); i sht: gotisk stil, gotik. Bagge Wendt 166 (1835). (Orlunda kyrkas) fyra gavlar äro vardera försedda med fyra fönster i spetsbågestil. Ridderstad Östergötl. 2: 65 (1917).
-VALV. (spetsbåg- 1944. spetsbåge- 18801973. spetsbågs- 1859 osv.) spetsbågsformigt valv. Rothstein Byggn. 417 (1859).
Avledn.: SPETSBÅGAD, p. adj. spetsbågig. Strindberg NRik. 188 (1882; om valv). Gernandt-Claine SjönHög 153 (1905; om portar). Fann skåp i väggen, liten spetsbågad dörr av flata järngaller. Jersild Grisjakt. 197 (1968).
SPETSBÅGIG, adj. som (upptill) bildar l. som är täckt av en spetsbåge; spetsbågsformig; äv. dels om (valv)form: som utgör en spetsbåge(s form), spetsbågs-, dels ss. adv.: i spetsbågsform; jfr ogival. Midt uti den .. stora salens spetsbågiga hvalf, hängde en till lampa förvandlad, upp och nedvänd hjelm. Sparre Findl. 145 (1835). Höga spetsbågiga fönsteröppningar. Brunius SkK 79 (1850). NF 2: 1144 (1878; om valvform). Bottentrycket .. (på de nya tiokronesedlarna har) ytterst en ram, bestående af ett band, å sidorna kantadt med spetsbågiga uddar. SFS 1879, nr 18, s. 1. TurÅ 1938, s. 43 (ss. adv.). En fyrkantig urtavla med ett spetsbågigt krön. Kulturen 1954, s. 148.

 

Spalt S 9595 band 29, 1984

Webbansvarig