Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPEKE spe3ke2, sbst.1 oböjl.
Etymologi
[till SPEKA, torka (se SPICKA, v., torka) o. eg. med bet.: torkning (l. rökning)]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i det bildl. uttr. hålla i speke, vid lek med gungbräde: hålla (den i andra ändan sittande) uppvägd. LoW (1911).

 

Spalt S 9320 band 29, 1983

Webbansvarig