Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SPANGERELL spaŋ1erel4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(spangerel 1569—1951. spangerell 1569 osv. spangeroll 1610 (: spangeroller, pl.). spangorel 1541. spangrel 1569 (: Spangreler, pl.). spångerill c. 1570)
Etymologi
[jfr ä. t. spangröl, mht. span(n)eröl; möjl. ytterst återgående på it. spalliera, axelskena (varav mht. spaldenier), till lat. spatula (se SPATEL)]
på (sv. ryttar)rustning: skydd för axel o. överarm, axelharnesk. BtFinlH 3: 135 (1541). En plåtslagares mesterstycke schall wahre itt heelt harnesk med all tilbehör, som ähr hielm, spangereller, kräfuetter och bryst, lårskener, beenwapn och hanskar. PrivSvStäd. 4: 415 (1607). 2SvUppslB 24: 791 (1952).
Ssg: SPANGERELL-AXEL. vapenhist. spangerell. Alm BlVap. 232 (1932).

 

Spalt S 9102 band 29, 1982

Webbansvarig