Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOPPA sop3a2, sbst.1, förr äv. SUPPA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (SvFlH 1: 196 (i handl. fr. 1603) osv.) ((†) -ar Rålamb 14: 75 (1690; sannol. felaktigt för -or); -er BOlavi 13 b (1578), Hiärne Suurbr. 57 (1679)); förr äv. SOPPE, m.; best. -en; förr äv. SOPP, sbst.2, n. (i bet. d γ; Möller (1790), Nordforss (1805)) l. m. l. f. (KryddRSthm 1558, s. 47 (: Russin ssop), Kolmodinus Gen. B 5 b (1659: miölksopp)).
Ordformer
(sappu 1559 (efter prep.; sannol. felaktigt för soppu). sop (ssop, soph) 1558 (: Russin ssop)1559 (: Öllsoph). sopp (1659: miölksopp; rimmande med opp). soppa 1538 osv. soppe 1696. soup- i ssg 1751 (: Soup-tallrickar, pl.). soupe- i ssg 1751 (: Soupe-fat). suppa (-wpp-) 15931761. suppe 1536 (: grundsuppen). såp- i ssgr 1629 (: Såpbröö)1753 (: såpskålar). såpp 17901805. såppa 15551824. såppar, pl. 1690 (möjl. felaktigt för såppor). såppe- i ssg 1629 (: Såppebrö))
Etymologi
[fsv. -suppa (i ssgn vinsuppa, kallskål?), sv. dial. soppa, suppa, sopp (i bet. 1 o. 2); jfr d. suppe, d. dial. soppe, brödtärning, nor. suppe, fvn. soppa (nor. dial. soppa); sannol. av mlt. soppe, suppe, m. o. f., skuret l. brutet bröd (i soppa), soppa o. d. (lt. soppe, sopp, supp), varav möjl. äv. mht. soppe (t. suppe, t. dial. äv. sopp, supp m. m.); jfr mnl. soppe, suppe, sop (nl. sop), feng. sopp, brödbit doppad i vatten o. d. (eng. sop); i avljudsförh. till roten i SUPA, v., sannol. närmast bildat till SOPPA, v. (i bet. 1; jfr SOPPA, sbst.2); jfr äv. ffr. soupe (fr. soupe, varav eng. soup o. möjl. delvis (mh)t. suppe, soppe), från germ. spr.]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skuren l. bruten bit av bröd (l. fläsk o. d.) avsedd att läggas i mjölk (l. välling); i sht i pl.; äv. oeg. VRP 24/3 1729 (i pl., oeg., om bitar av piskskaft). särsk. (†) i uttr. få sina soppor, få sina fiskar varma (se FISK, sbst.1 1 f slutet). VRP 10/7 1736.
2) i sht kok. maträtt av flytande konsistens, bestående av en (vanl. kokt) vätska (vanl. vatten, äv. mjölk l. öl o. d.) innehållande (ett extrakt av kött l. ben o. dyl. o.) i vätskan kokta l. utrörda bitar av fasta ämnen, urspr. oftast av bröd, numera vanl. av kött l. frukt l. grönsaker o. d. (äv. av gryn l. mjöl; jfr VÄLLING); äv. om buljong; ngn gg äv. om dekokt lagad i magiskt syfte; förr äv. om (tunn) vätska vari ngt (kött o. d.) koka(t)s, avkok l. spad o. d. (äv. använd ss. sås till kokt kött o. d.); jfr DEKOKT, MÖLJA, sbst.2 1, SKED-MAT, SKY, sbst.3, SUPA, sbst., SUPAN-MAT. Klar, avredd soppa. Koka, laga soppa. Soppa på vilt, kött, höns, grönsaker. Soppa på buljong. En tallrik soppa. Middagen bestod av soppa, kötträtt och dessert. (Lat.) Offa (sv.) mölia, soppa. VarRerV 27 (1538). Små gryn, ther af man gör suppor och wäling. Forsius Phys. 132 (1611). Siud Böner i Watn, till at the tiocka warda, och slå sedan Soppan ther aff. Lindh Huuszapot. 58 (1675). Valleria Hush. 8 (c. 1710; om sås). En swart soppa, som tilredes af brända Bönor, och kallas Caffé. Roman Holbg 239 (1746). HovförtärSthm 3/5 1746 (: Kalf i Soppa). Hagberg Shaksp. 9: 274 (1850; om magisk dekokt). Soppa, serverad i form av klar buljong. StKokb. 245 (1940). Det versifierade talet håller man inte till sandwichen och det kvicka telegrammet läses inte upp till soppan. Hedberg VackrTänd. 233 (1943). — jfr ANIS-, ANK-, BATALJONS-, BEN-, BLÅBÄRS-, BRUD-, BRUNELL-, BRÖD-, BÖN-, CHAMPINJON-, CHOKLAD-, CIKORIA-, CITRON-, FIKON-, FISK-, FLÄSK-, FRUKT-, GRYN-, HAVRE-, HELGRYNS-, HIRS-, HOTCHPOTCH-, HUMMER-, HÖNS-, JÄGAR-, KALV-, KANIN-, KARP-, KLIMP-, KORINT-, KORNGRYNS-, KRAFT-, KRUSKÅLS-, KRYDD-, KRÄFT-, KYCKLING-, KÅL-, KÖRSBÄRS-, KÖRVEL-, KÖTT-, LINS-, LÖK-, MANÖVER-, MJÖL-, MJÖLK-, MURKEL-, MUSSEL-, NYPON-, NÄSSEL-, ORR-, OST-, OSTRON-, OXSVANS-, PLOMMON-, POTATIS-, PURJOLÖKS-, RABARBER-, RISGRYNS-, RISK-, ROV-, RUSSIN-, RÄDISE-, RÄK-, RÖDBETS-, SAFT-, SAGO-, SELLERI-, SJUK-, SKÖLDPADDS-, SPENAT-, SVALBO-, SVART-, SÖT-, TISDAGS-, TOMAT-, TROLL-, VIN-, ÄPPEL-, ÄRT-, ÖL-SOPPA m. fl. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. o. talesätt; särsk. dels i ordspr. ju flera kockar ju sämre (l. värre o. d.) soppa, dels i uttr. koka soppa på en spik o. i härav härledda uttr., vanl. oeg. l. bildl.: göra ngt stort l. märkvärdigt av (nästan) ingenting o. d. Efter jag sijr, att de månge kockarne, som i förledne åhr i den saak ähre brukadhe, haffva förderffvadt såppan .. så (osv.). AOxenstierna 5: 747 (1630). Bättre mager soppa, än intet doppa. Rhodin Ordspr. 9 (1807). Ju flere kockar ju sämre soppa, el. Många kockar göra dålig soppa. Weste (1807). Heinrich (1814: värre). Skämtvis säjs Man kan koka soppa på en spik, d. ä. Med tjenliga tillsatser kan den sämsta mat bli god. Weste FörslSAOB (c. 1817). Blir .. (inlagan) framlemnad offentligen, så blir den en ny spik för de andra, att koka soppa på. Hellberg Samtida 2: 99 (cit. fr. 1846). ”Det smakar ändå fogel” — sa’ gumman, kokade soppa på stören, hvarpå skatan suttit. Holmström Sa’ han 12 (1876). Kvinnor och soppor ska man inte låta kallna. Holm Ordspr. 305 (1964).
b) (förr) i uttr. Rumfords l. Rumfordsk soppa, om en av den amerikanske fysikern o. statsmannen B. Th. Rumford († 1814) för de fattiga lanserad soppa, kokt på ben, blod o. d. Ehrenheim Phys. 1: 324 (1822: Rumfords). 2NF 23: 1147 (1916: rumfordska).
c) handel. i uttr. kondenserad, förr äv. torr soppa, torrt soppextrakt. TT 1877, s. 54 (: torra, pl.). SFS 1915, s. 789 (: kondenserade, pl.).
d) i oeg. l. utvidgad anv. — jfr AVGRUNDS-SOPPA. — särsk.
α) om avkok l. spad o. d. givet åt kreatur ss. foder l. medicin. Koka Kongslius i watten, och häll soppan i nötet (mot hosta). Broocman Hush. 3: 15 (1736). Alm(Sthm) 1840, s. 42.
β) (†) i uttr. Bacchi soppa, om vin. BröllBesv. 224 (c. 1660; uppl. 1970).
γ) tekn. om lösning (se LÖSNING, sbst.2 I 4) l. dekokt l. (o. numera i sht) blandning för tekniskt l. industriellt ändamål; särsk. om färgbad, färgsoppa. VetAH 1753, s. 123 (om färgsoppa). UB 5: 447 (1874; om extrakt för garvning). Det luktade långa vägar af hans syror och soppor, som nyttjades till etsningen. Nordensvan Lek 23 (1887). jfr BARK-, FÄRG-, KRAPP-, MJÖLON-SOPPA.
δ) (†) om gift (se GIFT, sbst.2 1) som utgöres av en lösning (se LÖSNING, sbst.2 I 4 o. jfr γ). I Frankerijke går så til / När Barn ey fadren lyda wil, / Giffuer han thet en suppa in, / Hon giör barnet snart bleekt om kinn. Messenius Blanck. 63 (1614). Heinrich (1828).
ε) om köttsaft o. d.; i avledn. SOPPIG.
ζ) (ngt vard.) om starkt grumlig l. grumlad vätska l. trögflytande massa l. om sörja l. gyttja l. smet o. dyl. l. om bottensats o. d.; äv. om (tät) dimma. (Tarmarna) äre förordnadhe till att förwandla maathen till en suppa, som warder föhrd till lefren, såsom och till att wthrensa then öfuerflödhigha och onyttiga suppa, som är skarnet. Forsius Phys. 241 (1611). Mitt i soppan på åkrar och ängar hava förplägnadskolonner och fältsjukhus sina bivacker. Hedin Front. 95 (1915). Ända ut till Trälhavet och Solöfjärd har Stockholms kloaker förvandlat vattnet till en motbjudande soppa. Selander MarkMänn. 36 (1937). SvD 1971, nr 4, s. 7 (om dimma). jfr GRUND-SOPPA.
η) [jfr γ, ζ] (vard.) om (oljeblandad) bensin. AB 1941, nr 163, s. 8. Därs. 1952, nr 175, s. 3 (om oljeblandad bensin). Berthelius MannLien 158 (1970).
e) mer l. mindre bildl.; särsk. dels: oredig blandning, röra (se RÖRA, sbst.3 1), dels: (trasslig o.) svår l. besvärlig situation (se d. o. 2), dels: röra (se RÖRA, sbst.3 2 b α) l. mischmasch l. sammelsurium o. dyl. l. om ngt innehållsligt tomt l. meningslöst l. dumt, smörja, rappakalja, skräp o. d. Jo, det här var en snygg soppa du har ställt till med! Vad är det för soppa du nu har kokat ihop? Du skall intet härefter hava så feta soppor av Oss till att förvänta, som härtill skett är. SvFlH 1: 196 (i handl. fr. 1603). Hvad det var olyckligt för oss att Inspectoren i sin välmening så skulle invefva mammas goda affärer, ty vet du, oss emellan, det är en förfärlig soppa. Knorring Förh. 3: 309 (1843). Livets soppa är söt i dag, i morgon sur. Hedenvind-Eriksson Hjul. 147 (1928). Maken till soppa (som filmen Herr Collins äventyr) har .. mera sällan skådats på en biograf av första rangen. SvD(B) 1943, nr 233, s. 10. Denna underliga soppa av rancuner, avund, befordringsberäkningar och allmän skadeglädje. Hedberg BleknBrud. 15 (1951). Om han gav henne pengarna, skulle hon berätta hur han skulle klara sig ur soppan. Östlund Cheyney BeskPill. 192 (1959). jfr HOV-, PRYGEL-SOPPA. — särsk.
α) i uttr. hela soppan, alltsammans, alltihop. Serenius B 1 b (1734).
β) i vissa numera obrukliga l. bl. tillf. använda uttr.
α‘) få med av soppan, komma med i den besvärliga situationen. Brasck FörlSon. K 1 b (1645).
β‘) ha soppan av ngt, få skulden l. få bära hundhuvudet l. bli syndabock för ngt. RP 13: 246 (1649).
γ‘) låta sitta ngn i soppan, låta ngn vara kvar i sin besvärliga situation. Weise 176 (1697; t. orig.: in der Patsche stecken lasse).
Ssgr (till 2; i sht kok. Anm. Ssgn sopp-bröd kan äv. hänföras till soppa, v.): A: SOPP-BACK. (förr) back (se back, sbst.1 2) för l. med soppa. VFl. 1928, s. 141.
-BEN. ben (se ben, sbst.1 I 1 a) avsett l. använt l. lämpligt att koka soppa på. Berg Lab. 71 (1933).
-BRÖD. (sopp- 1629 osv. soppa- 1635. soppe- 16291656)
1) (förr) om bröd använt l. avsett att (i bitar) läggas i soppa l. soppas (se soppa, v. 1). Vnge Fröcken .. Till Frukosth: Egh .. 24 .. Calf .. Såpbröö .. Höns. HovförtärSthm 1629, s. 202.
2) (†) = -kaka. KrigVAH 1807, s. 144.
-BÅL. jfr bål, sbst.2 3, o. -skål. SvD(A) 1920, nr 268, s. 7 (annons).
-CHOKLAD. choklad för soppkokning. —
-DIET. jfr diet 5. 2NF 6: 371 (1906).
-EXTRAKT. extrakt (se d. o. 2) för framställning av soppa. TT 1877, s. 53.
-FAT. (sopp- 16901968. soppe- 16891774) (numera bl. i vissa trakter i Finl. o. om ä. förh.) (djupt) fat (se d. o. 3) för l. med soppa, (flat) soppskål o. d. HovförtärSthm 1689 A, s. 167. FinSvStorordb. 343 (1968).
Ssgr (numera bl. i vissa trakter i Finl. o. om ä. förh.): soppfats- l. soppfat-form. (-fat- 1766. -fats- 1740) form (se d. o. I 1) kännetecknande för soppfat; äv. konkret: form (se d. o. II 1) för gjutning av soppfat. Löfgren TenngjH I. 3: 70 (i handl. fr. 1740). Därs. 505 (i handl. fr. 1766; konkret).
-kärna. (-fat- 1950) om gjutkärna till soppfat; jfr kärna, sbst.1 2 g α. Löfgren TenngjH I. 3: 72 (1950).
-FISK. jfr -ben. Schildt Mille Mon. 13 (1924).
-GARNITYR. (†) om maträtt utgörande tillbehör till soppa; jfr garnityr 1 b. Langlet Husm. 208 (1883). Hallstén o. Lilius (1896).
-GELÉ. (förr) om buljongskaka. Tegnér Brev 9: 225 (1840).
-GRYN. jfr gryn 1 o. -ben. BL 13: 180 (1847).
-GRYTA. (sopp- 1882 osv. soppe- 17521801) gryta för soppkokning; äv. med inbegrepp av innehållet. BoupptVäxjö 1752. I den stora, öppna köksspisen stod nästan alltid en soppgryta kokande för att mätta de hungrande. MinnGPrästh. 3: 116 (1926).
-GRÖNSAK~02 l. ~20. grönsak använd l. avsedd l. lämplig ss. ingrediens i soppa; nästan bl. i pl.; jfr -legymer, -rot 1. Sjöberg Singstock 6 (1832).
-HUS. [jfr eng. soup-house] (förr) hus där soppa tillagades o. serverades åt fattiga; jfr -kök. Weste (1807).
-HÅLLNING. (förr) tillagning o. servering av soppa åt fattiga; jfr -kokning. Weste FörslSAOB (c. 1817).
-HÖNA. jfr -ben. Posse BrokFrih. 6 (1932).
-INRÄTTNING~020. (förr) jfr inrättning, sbst.2 1 c, o. -hus, -koknings-inrättning. AB 1845, nr 53, s. 2.
-KAKA. (numera föga br.) av sammanpressade ingredienser framställd kaka (se kaka, sbst. 5) att koka soppa på; jfr buljongs-kaka. KrigVAH 1807, s. 142.
-KALLSKÅL~02 l. ~20. (förr) soppskål; jfr kall-skål 2. Löfgren TenngjH I. 3: 71 (i handl. fr. 1753).
-KASTRULL. jfr -gryta. Langlet Husm. 83 (1883). jfr (skämts.): Hennes bindmössa, den soppkastrullen, flög af hufwudet på henne. Hagberg Shaksp. 5: 425 (1848).
-KITTEL. (sopp- 1759 osv. soppe- 17511761) jfr -gryta. BoupptVäxjö 1751.
-KLIMP. jfr klimp, sbst.1 e α o. -kött. Ekberg Hvad äta? 260 (1899).
-KOCK. (soppe- 1749 osv.) (numera bl. tillf.) person som lagar l. brukar laga soppa. Lind 1: 1511 (1749).
-KOK. soppkokning; äv. om den mängd soppa som kokas på en gång; jfr kok, sbst.1 1. Rosendahl Lojäg. 15 (1956). Claesson YFrej 49 (1968).
-KOKARE. särsk.: soppgryta l. dyl. Randel SpisSpett 200 (1927).
-KOKNING. kokning av soppa; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.): sopphållning. Thomander (1848) i 3SAH LXXXI. 2: 325. Hammar (1936; om sopphållning).
Ssgr (förr): soppkoknings-anstalt. jfr anstalt 5 o. sopp-hus. TLäk. 1834, s. 419.
-inrättning. jfr inrättning, sbst.2 1 c, o. sopp-hus, sopp-inrättning. KommunalstRansäterP 1868, s. 271.
-KONSERV. om konserverad soppa (se konservera 2 slutet). Sjöstedt Storv. 142 (1911).
-KRYDDA. till soppa använd l. avsedd l. lämplig krydda (se krydda, sbst. 3); förr äv. om ett tunnflytande kryddat köttextrakt använt för kryddning av soppa. VaruförtTulltaxa 1: 78 (1912; om köttextrakt). Körvel .. användes som soppkrydda. NorstedtUppslB 813 (1927).
-KÄRL. kärl för servering (l. kokning) av soppa. TLev. 1907, nr 29, s. 1.
-KÖ. (förr) sopputdelningskö. Stiernstedt Spegl. 276 (1936).
-KÖK. [jfr eng. soup-kitchen] (i sht förr) jfr kök 1 a o. -hus. Björkman (1889).
-KÖTT. (sopp- 1696 osv. soppe- 1733) [jfr t. suppenfleisch] om kött avsett l. använt l. lämpligt att koka soppa på l. om kött i (l. serverat till) soppa. TrenchierB 3 (1696; serverat till soppa). Randel KällKök 12 (1928).
-LEGYMER. soppgrönsaker. Lundquist Gontscharow Obl. 365 (1887).
-MAT. (sopp- 16971939. soppe- 1641) (numera i sht i skildring av ä. förh.) mat bestående av soppa l. soppor l. välling o. d., förr möjl. äv. av sås l. spad o. d.; jfr supan-mat. Schroderus Comenius 437 (1641). Blodvälling, Lappens vanligaste soppmat. Læstadius 1Journ. 434 (1831).
-MJÖLK. mjölk (i l.) till soppa. Sjöberg Singstock 16 (1832).
-MURKLA. (†) (den bl. a. till murkelsoppa använda) murklan Morchella esculenta Lin.?, toppmurkla? Liljeblad Fl. 456 (1798). Därs. 665 (1816). Anm. Möjl. är dock ordet felaktigt för: toppmurkla. —
-NYPON. jfr -grönsak. Lange SämreF 178 (1885: soppnjupon).
-ROT.
1) [jfr t. suppenkraut] rotfrukt använd l. avsedd l. lämplig ss. soppgrönsak; nästan bl. i pl. (i sht om en blandning av morötter, palsternackor o. selleri). ÖoL (1852). Alla slags sopprötter skrapas först med knif, sönderskäras derpå och sköljas väl innan de påsättas. Langlet Husm. 86 (1883). För smakens skull kokas buljongen alltid med en tillsats av sopprötter. StKokb. 245 (1940).
2) (vard.) nedsättande, om person, som uppfattas ss. dum l. slö l. oduglig o. d. Bergman SkolpSlang 121 (1934). Oklahoma Joe exploderar. — Din förbannade sopprot, skriker han. Östlund Cheyney BeskPill. 158 (1959). DN 1969, nr 129, s. 16.
-RÄTT. maträtt bestående av soppa; jfr -mat. Nordström Matlagn. 34 (1822).
-SAFT. saft (se d. o. 2 a) använd l. avsedd ss. ingrediens i soppa. DN 1895, nr 9239 (B), s. 1. —
-SERVERING. särsk. konkret: servering (se servera, v.1 4) där soppa serveras; äv. (i skildring av ä. förh.): soppkök o. d. Hildebrand Donaumon. 96 (1915: om soppkök). Bolinder FolkEur. 32 (1928).
-SIL.
1) sil (se sil, sbst.2 1) för silning av soppa. Warg 3 (1755).
2) (vard.) skämtsam benämning på mustasch. Mezzrow o. Wolfe Dans 210 (1953).
-SKED. (större) sked (se sked, sbst.1 3) att äta (l. servera) soppa med; jfr -slev o. mat-sked. Lind 1: 1511 (1749). BoupptVäxjö 1912.
-SKIVA. (förr) brödskiva använd l. avsedd ss. ingrediens i soppa; jfr -bröd 1. Lind (1749).
-SKÅL. (sopp- 1733 osv. soppe- 1774) skål (se skål, sbst.2 1) för servering av l. innehållande soppa; äv. oeg. l. bildl., särsk. om hav o. d., med tanke på litenhet; jfr -bål, -tallrik, -terrin. Stråle RörstrMariebg 109 (i handl. fr. 1733). (Kapten Söderbom) har seglat på alla haf sedan han inte var längre än en märlspik och tycker att Östersjön är en soppskål. Engström Bläck 40 (1914).
-SKÖLDPADDA~020. [jfr t. suppenschildkröte] zool. sköldpaddan Chelonia mydas Lin. (vilkens kött anses ss. en läckerhet o. i sht används att koka soppa på). Rebau NatH 1: 510 (1879). DjurVärld 7: 305 (1962).
-SLEV. slev för servering av soppa (jfr -sked); äv. bildl., särsk. i uttr. betecknande att ngt erhålles l. kan mätas l. mätes i stora mängder. Lind 1: 1511 (1749). De där herrarna tror för visso att de har ätit visdom med soppslev. GHT 1946, nr 220, s. 20.
Ssg: soppslevs-modell. jfr modell 1 c. JernkA 1876, s. 123.
-SPARRIS. jfr -grönsak. DA 1824, nr 50, Bih. s. 2. —
-SPILKUM~02 l. ~20. jfr -skål, -tallrik. Lundquist Daudet Niv. 24 (1890).
-STATION. (i sht förr) jfr -hus. Wassing GropSkog. 259 (1965).
-SUBSTANS. (numera föga br.) om (material till) soppextrakt. VexiöBl. 1828, nr 15, s. 1. Tegnér Brev 9: 231 (1840).
-TABLETT. (numera mindre br.) (liten) sopptärning. Nyström NKina 2: 21 (1914). Östergren (1943).
-TALLRIK. (sopp- 1744 osv. soppe- 1735) (djup) tallrik för l. med soppa; äv. oeg. l. bildl. BoupptVäxjö 1735. (Flickan) försökte snörpa ihop sin milsbreda mun och låta sina sopptallrikar till ögon se sentimentala ut. Söderhjelm Brytn. 132 (1901). Bergfors PörtRenv. 99 (1934).
-TERRIN. jfr -skål. DA 1808, nr 97, Bih. s. 2. —
-TÄRNING. tärning innehållande torrt soppextrakt; jfr -tablett. Klint (1906).
-UGN. (förr) i köksspis: ugn att koka soppa i. Dalin FrSvLex. 2: 311 (1843).
-UTDELNING~020. (i sht förr) utdelning av soppa (gratis) åt fattiga (i soppkök o. d.). Östergren (1943).
Ssg (förr): sopputdelnings-kö. jfr 4 o. sopp-kö. Blomberg JordJag. 55 (1924).
-VAGN. (förr) militärt fordon för soppkokning; jfr kok-vagn. SöndN 1872, s. 22 (om förh. i Frankrike).
-VIN. till soppa serverat l. avsett vin. StKokb. 654 (1940).
-ÄLSKARE. person som älskar soppa. Nordforss (1805).
-ÄMNE. (numera bl. mera tillf.) ämne använt l. avsett l. lämpligt ss. ingrediens i soppa; jfr -extrakt. KrigVAH 1807, s. 144.
-ÄTARE. person som äter l. brukar äta soppa. Wikforss 2: 717 (1804). Strindberg Fan. 10 (1907).
B (†): SOPPA-BRÖD, se A.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SOPPE-BRÖD, -FAT, -GRYTA, -KITTEL, -KOCK, -KÖTT, -MAT, se A.
-POTTA. soppkärl. ÅgerupArk. Bouppt. 1750.
-SKÅL, -TALLRIK, se A.
Avledn.: SOPPA, v., se d. o.
SOPPIG, adj.
1) (†) till 2 d ε, om kött o. d.: som har köttsaft i sig, saftig l. dyl. Schultze Ordb. 5197 (c. 1755).
2) (vard.) till 2 d ζ: grumlig; äv. bildl.: rörig l. oredig (jfr soppa, sbst.1 2 e). DN(A) 1932, nr 317, s. 24 (bildl.). Att bada i soppigt eller orent vatten är en förskräcklighet. Martinson Utsikt 82 (1963). Dagern i köket var grå och soppig. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 11 (1965). DN 1970, nr 179, s. 16 (bildl.).

 

Spalt S 8891 band 29, 1982

Webbansvarig