Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SNÖVITA snø3~vi2ta, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(-hv-)
Etymologi
[avledn. av SNÖVIT l. SNÖVITER; betecknade växter har snövita blommor]
1) (numera bl. tillf.) bot. om (blomman av) liljeväxten Galanthus nivalis Lin., (vanlig) snödroppe (se d. o. 1); äv. om släktet Galanthus Lin. (särsk. dels i uttr. vanlig snövita, (vanlig) snödroppe, dels i uttr. veckad snövita, G. plicatus M. Bieb., veckad snödroppe). Snöhvita .. (dvs.) Örten och blomman Galanthus nivalis. Weste FörslSAOB (c. 1817). Müller TrädgK 203 (1858: Vanlig Snöhvita). Därs. (: Veckad Snöhvita). Snöhvita .. (dvs.) snödroppe. Björkman (1889).
2) [växterna uppträder ofta massvis så att en markyta, sedd från sidan, kan bli snövit] (numera bl. tillf.) bot. vårväxten Erophila verna (Lin.) F. Chev., nagelört; jfr RÅG-BLOMMA 2 b. Fries Ordb. (c. 1870). Först kommo de gula fålafötterna på åkerrenen och snöhvitorna, där en solglimt kysste drifvorna, sedan slogo sipporna sina blåa ögon upp. Lundegård DrMarg. 1: 78 (1905).

 

Spalt S 8458 band 28, 1981

Webbansvarig