Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SNÄRJ snær4j, sbst.1, n.; best. -et; pl. (i bet. 1) =.
Etymologi
[vbalsbst. till SNÄRJA, v.]
1) (mera tillf.) motsv. SNÄRJA, v. 1: notvarp (se d. o. 1). I ett snärj få en stor fångst. Östergren (1943). IllSvOrdb. (1955).
2) [sv. slang snärj] (vard.) motsv. SNÄRJA, v. 9: brådskande bestyr l. arbete (som innebär att man måste sno hit o. dit), snärjigt l. jäktigt arbete, jäkt l. sjå l. jagande o. d.; äv. i uttr. snärj efter ngt, ivrigt o. oupphörligt sökande efter ngt, jagande efter ngt. Vi hade ett väldigt snärj att göra allting i ordning som det skulle vara. Strömberg Tjuvp. 89 (1916). Det var .. högsäsong med ett ideligt snärj efter rum. Lindqvist Herrgårdsh. 11 (1921). (Han hade) ränt runt mellan tidningens olika kontor och lämnat in en bunt här och där, ett jäkla snärj förstås. Carlsson Hel 258 (1953). ÖgCorr. 1966, nr 94, s. 8.

 

Spalt S 8331 band 28, 1981

Webbansvarig