Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNURR snur4, interj.
Etymologi
[jfr t. schnurr; av ljudhärmande urspr. (l. till SNURRA, v.)]
använt för att återge det ljud som uppstår, då ngt snurrar (se SNURRA, v. I 3). Dalin (1854). (Den socialistiske debattören) var en modern speldosa … Han drog upp sig själf, spelade upp en Marx-ouvertyr, sa klack och spelade upp Bebelsvalsen och så vidare tills det sa snurr och var stopp. Strindberg TrOtr. 2: 60 (1890).

 

Spalt S 8214 band 28, 1980

Webbansvarig