Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNILJA snil3ja2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Stiernman Com. 6: 522 (1718) osv.), förr möjl. äv. -er (se nedan); l. SNILJ snil4j, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (förr möjl. äv. att hänföra till sg. snilja, PT 1758, nr 93, s. 4, osv.); äv. (numera i sht ss. förled i ssgr) CHENILLE ʃenil4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(chenilj- i ssgr 1854 (: cheniljblommor)1881 (: cheniljbård). chenill 1850. chenille 16881904, 1956 (: chenillegarn) osv. cheniller, pl. 17991889. snilger, pl. 1771 (: Seladon Snilger). snilgor, pl. 1773 (: Gredelins Snilgor). snilj 1758 (: sniljer, pl.), 1889 osv. snilja (-illi-, -illj-) 1718 (: Snillior, pl.), 1851 osv.)
Etymologi
[jfr d. chenille, nor. chenilje, t. o. eng. chenille; av fr. chenille, lövmask (tråden har ansetts likna en hårig larv), av lat. canicula, liten hund (lövmaskens huvud har ansetts påminna om en hunds), dimin. av canis, hund (se HUND, sbst.1, o. jfr KANALJE). — Jfr SNILJE]
textil. om flossat band (av olika material o. grovlek) som framställes gm att en väv med varptrådarna ordnade i smala grupper med mellanrum emellan klippes i smala band (som kan snos till tjocka trådar) längs dessa mellanrum, varvid inslagens trådändar bildar lugg, o. som (numera i sht i hemslöjd) användes vid vävning av mattor (i sht förr äv. till sjalar o. d.); i sht förr äv. koll. (jfr SNILJE); äv. bildl. 304 dus(sin) chenille af allehanda Coleur. BoupptSthm 1689, s. 168 a (1688). Ja, där står hon i dörrn, / .. Skörtena flägta med sniljor i alla hörn. Bellman (BellmS) 2: 134 (c. 1785, 1791). Klädningen är rikt besatt med snörmakeriarbete i silke, chenille och guld-filigrams. SthmModeJ 1850, s. 32. Så kom tångbältet som .. en skoning på den hvita sanden .. åt sjösidan såpbrun af de sista färska tångbålarna, som krusiga och knottriga bildade sniljor utåt garneringen. Strindberg Hafsb. 22 (1890). Borddukar af Snilj och Gobelin i alla storlekar. Fyris 1894, nr 148, s. 4. Fatab. 1946, s. 208. — jfr SILKES-SNILJ.
Ssgr (textil.): A: SNILJ-ATLAS. (förr) med sniljor broscherad atlas (se atlas, sbst.5 1). Almström Handelsv. 492 (1845).
-BLOMMA. (förr) av sniljor sydd l. virkad blomma. NJournD 1854, s. 166.
-BLOND. (förr) jfr blond, sbst.1, o. -spets. 2NF 5: 146 (1906).
-BRODERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (förr) broderi (se d. o. 1) med sniljor; i sht konkret. NJournD 1855, s. 77.
-BÅRD, se B.
-DUK. duk (se d. o. 4) med inslag av l. prydd med sniljor. Klint (1906). Calissendorff Locke Gyckl. 183 (1922).
-FLOSSA, -FRANS, se B.
-GARN. (snilj- 1910 osv. snilje- 1956 osv.) av tvinnade sniljor framställt ”garn” (framställd tråd) använt (använd) till möbeltyger, mattor o. d.; jfr -tråd. SFS 1910, nr 93, s. 54.
-HALSDUK~02 l. ~20. (i sht förr) jfr -sjal. BoupptVäxjö 1864.
-KRAGE. krage med inslag av l. prydd med sniljor. Kerfstedt Eva 230 (1888).
-MASKIN, -MATTA, se B.
-MÖNSTER. med sniljor utfört mönster (på tyg av annat material). Östergren (cit. fr. 1917).
-SAMMET. (†) sniljvävnad. SthmModeJ 1849, s. 95.
-SJAL l. -SCHAL. (snilj- 1881 osv. snilje- 1896 osv.) sjal med inslag av (l. virkad l. prydd med) sniljor. Freja 1881, s. 192.
-SNODD. snodd framställd (sydd, virkad l. tvinnad) av sniljor. Freja 1881, s. 16.
-SPETS. jfr -snodd. Freja 1881, s. 76.
-TOFS. (snilj- 1855 osv. snilje- 1896 osv.) jfr -snodd. NJournD 1855, s. 102.
-TRÅD. (snilj- 1874 osv. snilje- 1940 osv.) om (tvinnad tråd av) snilja; jfr -garn. UB 6: 460 (1874).
-TYG. (snilj- 1881 osv. snilje- 1839 osv.) jfr -vävnad. MagKonst 1839, s. 112.
-VÄVNAD. (snilj- 1874 osv. snilje- 1940 osv.) konkret: vävnad med inslag av sniljor; jfr snilje-väv. UB 6: 460 (1874; i pl.).
-VÄVSTOL~02 l. ~20. (snilj- 1957 osv. snilje- 1957 osv.) vävstol för vävning av sniljemattor. PrelTextilteknOrdl. (1957).
B: SNILJE-BORDDUK~02 l. ~20. jfr snilj-duk. GHT 1895, nr 211 A, s. 1.
-BÅRD. (snilj- 1881 osv. snilje- 1920 osv.) jfr snilj-snodd. Freja 1881, s. 3.
-FLOSSA. (snilj- 1914 osv. snilje- 1919 (: sniljeflossamatta), 1924 osv.) om flossavävnad påminnande, liksidig l. oliksidig vävnad (i sht matta) vars inslag består av sniljor; ofta om den teknik som användes vid denna vävning. Mattorna i sniljeflossa. SvD 22/3 1924, Bil. s. 2. Form 1952, s. 139.
Ssgr: sniljeflossa-matta. sniljematta. Östergren (cit. fr. 1919).
-FRANS. (snilj- 1838 osv. snilje- 1893 osv.) jfr frans, sbst.1 1, o. snilj-snodd. MagKonst 1838, s. 188.
-GARN, se A.
-INSLAG~02 l. ~20. konkret: inslag (se d. o. 2) bestående av en snilja l. sniljor. Varulex. Beklädn. 285 (1945; i pl., avsedda för matta).
-MASKIN. (snilj- 1957 osv. snilje- 1952 osv.) maskin för framställning av sniljor. Form 1952, Ann. s. 280.
-MATTA. (snilj- 1940 osv. snilje- 1900 osv.) matta med inslag av sniljor; jfr -flossa-matta. 2UB 8: 331 (1900).
-SJAL, se A.
-SÖM. (numera föga br.) konkret: sömnadsarbete utfört med sniljor. Almqvist AmH 1: 90 (1840).
-TOFS, -TRÅD, -TYG, se A.
-VÄV. jfr snilj-vävnad. 2UB 8: 332 (1900).
-VÄVNAD, -VÄVSTOL, se A.
Avledn.: SNILJERAD, p. pf. (chenilleradt, n. sg.) (†) om tyg: broscherat med sniljor. LdVBl. 1887, nr 6, s. 4 (om tyll).

 

Spalt S 8105 band 28, 1980

Webbansvarig